Publicerad:
Uppdaterad:

Rosévin – allt om populära drycken på uteserveringarna

Av: Jon Hansson

Publicerad:
Uppdaterad:
Säsongen för roséviner är lång, det vill säga så länge det går att sitta ute.
Foto: iStockphoto
Säsongen för roséviner är lång, det vill säga så länge det går att sitta ute.

Rosé är säsongsbundet som få andra viner, den är ett vår och sol-tecken lika säkert som packade uteserveringar och blommande krokus.
 Men säsongen är lång – grovt räknat de månader det går att sitta ute och ta ett glas utan risk för förfrysning.

Det rosa vinet gör sig som ingen annan dryck på instagram (okej, Apérol spritz är också snyggt) och det har varit i fokus under flera år. Följaktligen har försäljningen ökat brant och även utbudet. 

I begynnelsen väckte det viss uppståndelse att Systembolaget över huvud taget hade rosa viner, exempelvis de båda lätt bubbliga storsäljarna Matteus rosé och Perlerose. (1972 kostade de 12:00 kronor respektive 7:50.) Då en kul omväxling till den vita Villafrancan och röda Algerie men smakmässigt… Nja. (Vi ber yngre läsare om ursäkt för denna vandring nedför Memory lane.)

Annat är det i dag. Vi svenskar dricker i runda slängar åtta gånger mer rosé än vid millennieskiftet och det finns 235 roséer i bolagets ordinarie sortiment. 

De rosa vinmängderna har ökat även globalt – 40 procent upp sedan 2002. Även fransmännen dricker mer trots att de redan för tio år hällde i sig en tredjedel av världsproduktionen och dricker mer rosé än vitt. 

Drygt vart tionde glas vin som dricks i världen innehåller rosé – i Frankrike vart tredje. Systembolagets hyllor dignar av rosa dryck i alla möjliga och omöjliga prisklasser. Mest trendiga är sedan några år är de mycket ljusa roséerna från Provence. Men bästsäljarna är fortfarande boxar och billigare viner från andra håll i världen. 

Även vinexperternas åsikter har ändrats – från att rosé är något läskande men ointressant till att det är en vinklass helt i sin egen rätt. Låt vara att de flesta nog fortfarande tycker att både rött och vitt är mer intressant.

Så i viss mån är rosé fortfarande en katt bland hermelinerna. Men en jäkligt snygg katt.

Var:

Under antiken var i stort sett allt vin gjort på blå druvor rosa i färgen. Man lät inte musten dra någon längre tid med druvskalen. 

Provence i södra Frankrike är det moderna rosévinets vagga och är i stort sett den enda vinregion där rosén regerar. Här gjordes 150 miljoner flaskor rosé 2018. Det är 90 procent av allt vin från regionen och drygt 4 procent av världsproduktionen.

Fler rosé-regioner:

  • Tavel i Rhônedalen, Anjou i Loiredalen, Champagne och Bordeaux.

  • Piemonte i norra Italien.

  • Navarra i norra Spanien.

  • Vila Real och Setúbal i Portugal.

  • Kalifornien. De rätt söta White zinfandels eller ”Blush wines” (rodnande viner) bidrog till att USA blev en stor vindrickarnation under 80- och 90-talen.

Foto: iStockphoto
Vi svenskar dricker i runda slängar åtta gånger mer rosé än vid millennieskiftet.

Så gör man:

Rött + vitt = rosa. Hur svårt kan det vara?

  • Nix, just den metoden förekommer nästan bara i Champagne där man blandar omkring 15 procent rött vin, oftast av pinot noir, med de vita vinerna i mixen till rosébubblet. Vissa producenter använder i stället metod nummer två.

  • Allra vanligast är att använda enbart blå druvor. Det brukar vanligen resultera i rött vin men eftersom färgämnena sitter i skalen kan man sila bort dem från musten bara några timmar efter pressningen i stället för efter dagar eller veckor som med rödvin. Vinet får då en rosa ton och bara lite av de sträva tanninerna som också sitter i skalet.

  • Ett tredje sätt kallas saignée (franska för blödning) och är egentligen en biprodukt till rödvinsproduktion. Om man vill göra ett stöddigt rödvin kan man tidigt sila bort en del druvmust från skalen för att få mer skal i förhållande till mängden must för kraftigare färg och smak. Den bortsilade musten kan användas till att göra rosé.

Druvorna:

Det måste ju vara blå druvor för att det ska bli någon rosa färg och det är oftast de druvor som används till områdets röda viner även i rosén. I Provence dominerar grenache men syrah, cinsault och carignan används också. Andra exempel är tempranillo till rosado från spanska Rioja eller montepulciano i italienska Abruzzo.

Känn igen:

Färgen, förstås. Men den kan variera från ljusaste puderrosa till blodapelsinrött. Smak och doft kan också skifta. En del – ofta billigare – roséviner smakar smågodis och kan ha en viss sötma. Andra är betydligt torrare och stramare. Gemensamt är hög syra och fruktiga toner av persika, aprikos, apelsin och granatäpple och/eller bär som jordgubbar, smultron, hallon och röda vinbär.

Passar till:

Dysterkvistar brukar hävda att rosé går an till det mesta i matväg men aldrig är någon riktig fullträff. Men en av anledningarna till att vi och stora delar av världen dricker mer och mer rosé är att det passar bra till den typ av mat som också trendat de senaste åren – exempelvis vegetariskt och asiatiskt. Och ett glas rosé till en salade niçoise är lika klockrent som chenin blanc och getost eller lammstek och Côtes du Rhône.

Annat rosévänligt är grillad fisk och kyckling, chark- och ostbrickor.

Bubblor:

I Champagne införde Barbe-Nicole Clicquot-Ponsardin, ”Gula änkan”, för 200 år sedan på metoden att blanda lite rött vin i den vita mixen. Rosa champagne fanns även tidigare men då färgades den med fläderbär.

Såväl spansk cava, fransk crémant som andra mousserande finns att få i läckert rosa. Och den italienska storsäljaren prosecco kommer att ha rosépremiär under nästa år.

Trendigt:

Jajamän och är rosén dessutom bubblande blir lyckan fullständig. Gissningsvis kommer vi inte att dricka så värst mycket större mängder rosé än vad vi gör i dag – vi måste ju få plats med lite vitt och rött också – men glasen på uteserveringarna kommer säkert att glimma vackert rosa även nästa vår.

Kändisvin:

Det finns faktiskt en rosé som både frontas av två superkändisar och dessutom är riktigt bra. Angelina Jolie och Brad Pitt gör det diskret och det är kanske inte så konstigt eftersom de nu gått skilda vägar. De började hyra provençalska Chateau Miraval 2008, satte sina namn på ett av rosévinerna och köpte sedan egendomen. Parets barn är nu ägare och samarbetet med familjen Perrin som gör vinet fortsätter. Dyker upp då och då i bolagets tillfälliga sortiment.

Säkra kort :

Domaine de Collavery, Jürtschitsch, Les Fumées blanches, Les Lauzeraies, Loimer, Mulderbosch, Puycheric, Txomin Etxaniz, G.D. Vajra, Valle Reale.

Årgångar:

En tumregel är att rosé ska drickas på direkten och då är ju årgångar ointressanta. Rosa årgångschampagner (lyckliga du som har råd) kan däremot sparas och då gäller samma år som för vanlig champagne: 1985, 1988, 1990, 1996, 2002, 2008.

PS. Mateus och Perlerose säljer fortfarande riktigt hyggligt på Systembolaget. Dessa klassiker betingar båda 69 kronor flaskan.

.

Text: Jon Hansson är journalist med 40 år i yrket, skrivit tolv kokböcker innehållandes över 2500 recept, diplomerad sommelier, vin- och matfantast.

.

(Källor: Wikipedia, Systembolaget.)

Publicerad:

LÄS VIDARE

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN