Dubbel risk att dö i halkolycka utan dubbdäck

avRobert Collin

Trafikverkets rapport stödjer Aftonbladets årliga vinterdäckstest

Foto: LASSE ALLARD

Förra vintern var den svåraste i mannaminne. Kallt var det i hela landet och extremt mycket snö och is i de södra delarna.

Då införde Stockholm förbud mot de enda riktiga vinterdäcken, de med dubb.

Dubbförbud på Hornsgatan på Södermalm betyder att isgatan poleras extra blank och hal just där, men också att många som tvingas att köra utan dubb polerar vägbanan även på andra gator. Vilket gör det farligare för alla, inklusive fotgängare och cyklister.

Och många som bor runt Hornsgatan har lantställen där det är riktig vinter, några mil bort på Värmdö eller i Roslagen, eller längre bort i Småland eller i fjällen. De måste nu halka iväg på sina dåliga däck. Med risk för sig själva och andra.

Dubbdäcken är alltid av så kallad nordisk typ, de är utformade för att fungera på riktig vinterväg. Medan de dubblösa finns både av nordisk och europeisk typ. De nordiska har gjorts så bra som möjligt för nordiska vintrar, men bygger fortfarande på att vägbanan ruggas upp av andra bilar med dubbdäck. De europeiska, eller Autobahn-däcken, som jag kallar dem, däremot är gjorda för Centraleuropas regnvintrar och är utformade för höga hastigheter på regnvåt motorväg med bara ett litet mått av greppegenskaper på snö och is. Det är dessa Autobahndäck som tar marknadsandelar nu.

Kunden vet ofta inte skillnaden, men Autobahndäcken ser fräcka ut, har ofta samma låga profil och breda anläggningsyta som sommardäcken och vem vill vara utan däck som tillåter 210 km/tim eller mer? Ens på vintern?

Kanske har politikerna sansat sig efter Trafikverkets helomvändning i dubbfrågan. Förra året stödde sig Ulla Hamilton mot Vägverket (som det ju hette då) som ju ansåg att däck utan dubb var lika bra, åtminstone om bilen har antisladdsystem. Men nu visar ny statistik att det är nära dubbelt så stor risk att dö i en halkolycka om bilen inte har dubb.

Men bryr sig kvartalsresultatorienterade politiker om det, när det viktigaste tycks vara att få ner kostnaderna för nyasfaltering? Vi får se. Och fortsätta att varna.

I år har vi jämfört dubbdäck med dubblösa däck av nordisk och europeisk typ. Som väntat återfinns bara dubbdäck i början av tabellen, de nordiska dubblösa ligger i mitten och Autobahndäcken samsas i bottenligan.

De sportiga högfartsdäcken är lika väntat bäst på barmark, det är ju det underlaget de är byggda för. Och det är på barmark de får sina poäng. Inte på snö och is.

Många tror att dubbdäck är sämre än nordiska dubblösa däck på asfalt. Och trots åratal av testresultat här i Aftonbladet som visar motsatsen lever myten vidare. Men dubbdäcken är relativt styva i sin konstruktion vilket ger att anständigt grepp på både torr och våt asfalt. De dubblösa nordiska däcken däremot måste vara så mjuka, för att klara isgatan med enbart hjälp av gummiblandning och klackarnas utformning, att de viker sig redan vid rätt normal kurvtagning på barmark. Vid en undanmanöver eller hård inbromsning deformeras däcken så mycket att klackarna inte ligger an, de ställer sig på tå, och då försvinner greppet i samma stund.

De nordiska dubblösa däcken har blivit mycket bättre på snö och is under senare år, men greppet på asfalt måste bli väsentligt bättre och här har däcktillverkarna en riktig utmaning. Samma sak, men i mindre mån gäller dubbdäcken. De behöver inte bli bättre på is och snö, men asfaltgreppet kan fortfarande förbättras.

Att Autobahndäcken inte hamnar ännu längre bort i tabellen beror på att de samlar poäng på barmark. De är usla på is och snö, men är stabila på våt och torr asfalt. Det är ju så de vill ha däcken i Tyskland och i länderna runt omkring. Men här uppe i norr passar de ju inte alls.

Ett stort problem är att de flesta däcktillverkare är multinationella jättar som mer än gärna ser ett dubbförbud i Sverige. Då slipper de den extremt dyra utvecklingskostnaden för däck som bara säljs på en liten begränsad marknad. Och med de specialanpassade dubbdäcken borta är det bara ett litet, litet steg till att även sluta med de speciella nordiska dubblösa däcken.

Då står vi där, Ulla Hamilton och ni andra politiker med er totala okunskap om däck och grepp, med samma vinterdäck som tyskar och fransmän kör omkring på. Fast de kör 99,9 procent på asfalt, medan vi trots växthuseffekt och klimatpåverkan, än så länge har våra nordiska vintrar kvar.

Men det finns även en annan aspekt på däcken. Nya och slitna. För däck är ju i princip alltid slitna! Nya däck finns bara de första milen. Sen rundas gummiklackar och dubbarnas hårdmetallstift av, och greppet minskar. Dessutom åldras gummit, det blir hårdare och tappar grepp. Därför har vi även testat slitna däck. Dubbat och nordiskt dubblöst med 6 respektive 3 mm mönsterdjup och ett slitet europeiskt.

Vad ska man säga om de använda däcken? Skräp!

Tänk tanken att säkerhetsbälten eller bromsar, eller varför inte kupévärmen eller stolarnas stoppning skulle åldras lika snabbt som däcken. Ingen skulle acceptera det.

Men att ett däck med 3 millimeter kvar, alltså fortfarande ett fullt lagligt däck, behöver dubbla bromssträckan på is jämfört med ett nytt, det är ingen som ordar om.

Och en 60-procentig försämring redan vid 6 mm är inget annat än en skandal. Då ser däcket fortfarande nytt ut, ingenting skvallrar om att mer än hälften av greppet på det farligaste väglaget är borta. Läs mer om hur de slitna däcken greppar i nästa nummer av bil.

Och det finns ytterligare infallsvinklar på ämnet. Dyrt och billigt. Välkända märken och lågprisimport från Sydostasien. ”Man får vad man betalar för”, är en gammal sanning. Men med däck är det värre än så, för dåliga däck försämrar ju egenskaperna hos bilen som kanske kostar en kvarts miljon eller mer. Du dumsnålar ett par hundralappar per däck och ger kvartsmiljonersbilen 60 procent sämre bromsegenskaper på snö och is.

Smart? Knappast! Ovanligt? Nej, tyvärr.

Men det ser helt ok ut tills det smäller, med skitdäcken, eller de dyra Autobahndäcken, på breda och snygga lättmetallfälgar.

ARTIKELN HANDLAR OM

Bilar