Forskare: Fossilfritt 2030 ”orealistiskt”

Foto: Johnér
Miljöpartiet vill att bensin och diesel slutar säljas 2030.
MOTOR

2030 ska den sista droppen fossilt bränsle vara såld i Sverige, kräver Miljöpartiet.
Men förslaget döms ut av fordonsexperter.

– Jag tror inte att det är realistiskt över huvud taget, säger Maria Börjesson vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.

I dagarna har Miljöpartiet presenterat sin 142 punkter långa klimatfärdplan. En av de föreslagna åtgärderna är att sätta ett slutdatum på fossila bränslen i Sverige. 2030 ska den sista droppen bensin och diesel säljas i Sverige, om partiet får som det vill.

Men utspelet möts med skepsis från forskarhåll.

”Politiskt omöjligt”

Foto: VTI
Maria Börjesson

– Jag tror inte att det är realistiskt över huvud taget. Det vore politiskt omöjligt, och skulle dessutom skada ekonomin ganska mycket. Folk skulle inte kunna bo på landsbygden och i förorterna, säger Maria Börjesson, professor i nationalekonomi med inriktning mot transporter vid Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI.

Martin Sköld, docent och fordonsexpert vid Handelshögskolan i Stockholm, bedömer inte heller att 2030 är ett realistiskt datum för ett fossildrivmedelsstopp.

– Jag tror absolut att det kommer att gå att tanka bensin och diesel om tolv år. Det finns så mycket trögheter i systemet som gör att omställningen kommer att ta mycket längre tid än så, säger han.

Batterier ett hinder

Foto: Glenn Lindberg
Martin Sköld

Maria Börjesson nämner bland annat produktionen av batterier till eldrivna fordon som ett stort hinder.

– Ingen vet vad storskalig batteritillverkning kommer att leda till. Hur ska de återvinnas, och vilka blir de miljömässiga konsekvenserna? Det kan också få politiska konsekvenser med tanke på var i världen materialen till batterierna finns, säger hon.

För att tillverka de litiumjonbatterier som används i elbilar krävs bland annat råvaran kobolt. Martin Sköld lyfter här fram Aftonbladets granskning av de usla arbetsförhållandena i koboltgruvorna i Kongo-Kinshasa. Just den frågan anser han är viktig att diskutera i samband med omställningen av transportsektorn.

– Vi måste sätta el och metallerna i batterierna i ett sammanhang. Min uppfattning är att el betraktas som en gratistillgång som alltid är bra. Man glömmer att det produceras massa skitig el runtom i världen som Sverige stundtals är beroende av, säger han.

Brist på biodrivmedel

Det andra hindret som Maria Börjesson trycker på är bristen på biodrivmedel.

– Det finns inte hur mycket som helst inom EU, och det är inte till någons hjälp om Sverige köper allt så ingen annan får. Det pågår dessutom en jättediskussion på EU-nivå där väldigt många är skeptiska till biodrivmedel, både för att det ger upphov till utsläpp och skogsskövling.

Martin Sköld är positiv till att miljöfrågan kopplad till transportsektorn lyfts upp. Däremot tycker han att debatten är förenklad.

– Nya, moderna dieselbilar är till exempel inte fullt så dåliga som de framställs. Samtidigt målas elbilar upp som något fantastiskt. Jag tror att vi kommer att leva med parallella system under lång tid framöver, där el blir ett allt starkare alternativ.

Han passar också på att slå ett slag för vätgas som drivmedel.

– Jag tror inte att vätgasen är helt utdömd. Audi ligger långt fram och Toyota gör stora satsningar, säger han.

Det här vet vi om miljözonerna 00:59
ARTIKELN HANDLAR OM

Bilar

Bilism

Elbilar