När en Opel var en dröm

Publicerad:

Klassikers köpguide – Opel rekord

1 av 5
Sportiga Opel Rekord Sprint Coupé var toppmodellen bland modellerna med fyrcylindriga motorer.

Opel mötte det annalkande 1970-talet med inoljade muskler och perfekt midjemått. Den ­härskande Colaflasketrenden formade några av märkets ­snyggaste modeller. Grabba tag i en medan du kan!

Med det sena sextiotalets Rekord och Commodore spände Opel musklerna och lät en filtrerad version av det effekt­raseri som rådde i Amerika tränga fram. Än i dag utövar Rekord och Commodore en stark dragningskraft på den som söker ett klassikerliv baserat på goda utrymmen, hyfsad ­prestanda och kanske framför allt ett attraktivt yttre.

Berätta mer!

Rekord hade funnits sen 1953 och var redan ett etablerat namn. Nykomlingen Commodore lanserades 1967 efter ett kortvarigt och misslyckat försök med en sexcylindrig Rekord. Instegs­modellen såldes i Sverige mest med den slitstarka 1900-motorn på 90 hk DIN men även med den mindre 1700-motorn på 60 hk. Denna version var de två första åren utrustad med diagonaldäck och likströmsgenerator och fanns liksom 1900 i såväl två- som fyrdörrarsutförande. I Tyskland förekom ännu simplare modeller med 1500-motor.

Det fanns väl en sportigare Rekord också?

Ja, som den du ser på bilderna här – Rekord Sprint Coupé med hardtopkaross! Byggd 1967–1971 och toppmodellen bland de fyrcylindriga. Motorn var uppskrämd med bland annat dubbla Weber och högre kompression och presterade 106 hk DIN. ­Hjulen är fembultade mot annars fyra och fälgarna mäter 14 tum mot ordinarie Rekords trendriktiga men pluttigare 13. Fjärrljus, svartlackerad grill och däck med röd rand förstärker intrycket av toppvagn.

Men Commodore var väl bara sexcylindrig?

Japp, men det skiljde i storlek mellan motorerna. Sexan på 2,2 liter från Kapitän var den minsta men den togs inte in till Sverige, den sålde inte heller något vidare någon annanstans. Grundmodellen i Sverige hade en 2,5 liters rak sexa på 115 hk DIN, senare 120 hk. Lyxigare GS har 130 hk medan Commodore GS/E ger 150 hk vid 5 800 varv/min tack vare elektronisk bränsle­insprutning. Commodore GS/2,8 med 145 hk var avsedd för den tyska marknaden, hittar du en sådan är den antingen ett ­falsarium med motor från Admiral eller så är den importerad.

Det fanns väl många olika karosser?

Det är det som är det fina. Rekord förekommer med såväl två som fyra dörrar i sedan­version. Caravan heter kombin och finns med tre eller fem ­dörrar, 1700- eller 1900- motorn och är en riktig storlastare. Ofta användes de som tidnings- eller hantverkarbilar.  Coupémodellen var odiskutabelt en av sextio- och sjuttiotalets mest lyckade och nådde turligt nog ut till en bredare publik genom att också säljas i ett billigare basutförande, Rekord Coupé. En förlängd taxiversion såldes i litet antal liksom cabrioleten från karosserifirman Karl Deutsch.

Hur ser man skillnad på alla olika modeller då?

Det kräver ett tränat öga. En sak som du lätt ser skillnad på är att hjulen på enklaste versionen av Commodore har lika anspråkslösa plåtfälgar som på Rekord fast de pyntats med små navkapslar och så kallade snobbringar. Lyxigare GS och GS/E ståtar med tuffa kromade fälgar med svartlackerade fält vilka ger en illusion av att vara femekrade. Rekord Sprint har visserligen snarlika fälgar men de ska vara enfärgat silverlackerade eller silverlackerade med svarta fält beroende på års­modell.

Så, vilken modell ska jag börja med?

Rekord i allmänhet är en trygg och pålitlig bil som där det brister i flärd i stället skänker folkhemskänsla. Enklast att hitta i bra skick är tant- och gubbexemplaren med bas­motorn och inte sällan automatlåda. Caravanerna kördes i större utsträckning ner och beståndet är i dag mycket glest. Commodore kan betecknas som den ­taktiska långdistanslöparen med lite mer lyxkänsla.

Men coupéerna är väl de ­snitsigaste?

Absolut, bland det snyggaste från den här tiden! Amerikanen Clare McKichan var under ­perioden Opels designchef i tätt samarbete med GM:s vice VD Bill Mitchell. Påläggskalvarna skickades ofta till Europa för en tid och med i bagaget bar de starka traditioner av amerikansk formgivning. Tanklock som ­doldes bakom nummer­plåten, högblanka kromlister, fartränder ... Men det var hardtop som var kronan på verket! Prisskillnaden 1968 på endast 500 kronor mellan sedan- och coupémodellen av Commodore gjorde att många valde just ­coupén.

Är de så snabba som de ser ut?

När 0–100 km/tim på 10 ­sekunder ansågs snabbt låg Opels coupéer i framkant. Rekord Sprint tog 11 sekunder på sig och Commodore GS 10,7. Motorpressen var enig om att Commodore egentligen var övermotoriserad, särskilt när GS/E:s toppfart snuddade vid makalösa 200 km/h.

Priserna då?

Vanliga Rekord hittar du från några tusenlappar upp till 30 000 kronor. När det gäller Commodore får du lägga på en hel del, liksom för Rekord Sprint. Trots allt är priserna jämfört med utomlands inte avskräckande. Det är ovanligt att de någonsin passerar 100 000 kronor.

Presenteras i samarbete med Klassiker.

Text: Stefan Wulff Foto: Per Hammarsjö

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN