Goddag yxskaft, herr forskare!

avRobert Collin

Robert Collin: Ingen vet vilka partiklar som orsakas av dubbdäck och vilka som kommer från sanden

Den här luftföroreningsmätaren i staden Aqaba i Jordanien är en gåva från EU. Jag kollade in den någon gång om dagen i två veckor och det enda som hände var att halten av PM10 gick upp lite ibland, och att lampan till vänster lyste orange: När jag frågade en beduin om saken sa han att mätaren alltid gick upp när det blåste in ökensand i stan.

Precis när vi trodde att vintern var slut kom den i gång igen, debatten om dubbdäcken som dödar. Och det är självklart att forskarna presenterar sina senaste rön just nu, när det dammar som mest och de flesta av oss inte har bytt till sommardäck. När det är lätt att känna sig som en syndabock. Jag läste rapporten (Estimated Short-Term Effects of Coarse Particles on Daily Mortality in Stockholm, Sweden av Kadri Meister, Christer Johansson och Bertil Forsberg) och ringde upp Christer Johansson med ett par frågor.

Ni skriver att slitagepartiklarna består av kvartsit och att just det materialet är huvudbeståndsdelen i vägbeläggningen. Vilket visar att partiklarna uppstår när dubbarna sliter på asfalten. Men all sand som snösvängen lägger ut på vintern, 50 000 ton bara i Stockholm, består inte den också av kvartsit?

– Jo.

Hur vet du då att partiklarna kommer från dubbarnas slitage på asfalten och inte från sanden som ju mals ner av alla bilar som passerar, oavsett däcktyp?

– Vi har gjort laboratorietester som visar att odubbade däck knappt sliter alls på asfalten men att slitaget ökar kraftigt om däcket är dubbat.

Jag förstår, men om ni har in sand på vägbanan i era labbtester, ökar inte partikelhalterna då?

– Bara en kort stund, för sanden slungas omedelbart bort av centrifugalkraften.

Kan ni inte ordna så att däcken kör mer kontinuerligt i sanden, så att det blir mer verklighetstroget?

– Nej. Det är tekniskt komplicerat.

Hmm, men när jag tittar ut genom fönstret ser jag ju flera centimeter höga och halvmetern breda strängar med sand på gatan, och när bilarna väjer undan för ett möte eller en fotgängare kör de in i sanden och det blir stora dammoln. Om och om igen.

– Dammet du ser är mycket större partiklar än dem vi mäter, de är små och osynliga. Och dessutom forskar vi inte genom att titta ut genom fönstret.

Men i det där dammolnet finns det väl små partiklar också, fast de inte syns?

– Jo, så är det.

God dag yxskaft, herr forskare!

Är det verkligen meningen att vi ska betala det här skojeriet med skattepengar år efter år?

Så här ligger det till, vilket alla som inte är utbildade forskare, politiker eller tjänstemän på olika myndigheter kan förstå.

Dubbdäck ger överlägsen trafiksäkerhet jämfört med odubbade vinterdäck. Statistik från Trafikverket (Johan Strandroth och Matteo Rizzi) visar att risken att dödas i en halkolycka är dubbelt så stor om bilen inte har dubbdäck.

Ja, dubbdäcken sliter på asfalten. Det är inget att hymla om. Slitaget kostar pengar när gator och vägar måste asfalteras om med lite kortare intervall än om alla körde utan dubb. Och ja, det bildas partiklar som är skadliga. Som inte är nyttiga att andas in.

Men när forskarna slår fast att dammpartiklarna dödar 30–40 personer om året bara i Stockholm, och ännu fler runt om i landet ska vi lägga märke till att de inte nämner vilka det är som dör. De säger inte att det handlar om äldre personer som redan har problem med luftrören, eller hjärtat och de dör kanske tre, fyra månader tidigare än de gjort om de bott på landet och inte andats in de här partiklarna.

Samtidigt som statistiken från Trafikverket alltså visar att den som inte använder dubbdäck löper dubbelt så stor risk att dödas i en halkolycka! Och nu talar vi om hela befolkningen, från småbarn, unga, studerande och småbarnsföräldrar. Människor som har femtio, sextio år kvar att leva. Rent statistiskt borde de som dödas i genomsnitt ha 37 år kvar att leva.

Men inte nog med det här. Forskarna har inte bemödat sig, trots tio års skattefinansierad forskning på heltid, att räkna ut hur mycket av partiklarna som kommer från dubbarna och hur mycket som kommer från sanden som ligger kvar efter snösvängen.

Min gissning är att max fem procent kommer från dubbslitaget och mer än 95 procent från sanden. Och den sanden borde kommunerna se till att sopa bort så fort som möjligt.

ARTIKELN HANDLAR OM

Bilar