Volvo 240 – en mogen klassiker

MOTOR

Våga köpa ett fint original

1 av 9 | Foto: Vill du inte meka 240 själv finns det fortfarande många verkstäder som vill. Men att meka 240 är kul och enkelt! Slitdelar och plåt finns fortfarande hos Volvo men många inrednings- och karossdetaljer börjar bli svåra att hitta. Foto: Simon Hamelius

Tack vare kontinuerlig detaljutveckling in i det sista blev Volvo 240 bara bättre och bättre för varje år.

Fortfarande kan du köpa originalexemplar av originalägaren – gör det!

Just nu pågår i det tysta en systematisk dammsugning av Sveriges garage och uthus på välbevarade exemplar av Volvo 240. Årsmodell och utförande spelar inte längre någon roll – allt är intressant.

Att Volvo 240 skulle bli en samlarbil stod klart långt innan modellen lades ner i maj 1993. Redan i mitten av 1980-talet talade­­ Volvo själva om den som en klassiker – det blev ett sätt att sälja den. Att erkänna hög ålder hos en modell är annars att betrakta som självskadebeteende i bilbranschen.

Trots att nya modellserier lanserades i en strid ström behöll 240 sin starka ställning inom Volvo Personvagnar – så stark att man våren 1988 bildade det särskilda 240-bolaget för att 240 inte skulle hamna i skuggan av 740 och framtida 940 och 850. Med egen kontorsbyggnad, egen lina i Torslandafabriken, egen personal och en egen utvecklingsavdelning skulle man säkra den svenska klassikerns framtid i många år framöver. 240-serien stod nämligen fortfarande för en tredjedel av både produktion och vinst. Tack vare 240-bolaget utvecklades modellen kontinuerligt även under de sista åren – ett av de uttalade målen var att den sist tillverkade bilen skulle vara den allra bästa.

Jaha, nu ska ni alltså få mig att köpa en tvåförti …?

Det är hög tid att få upp ögonen för Volvos mest framgångsrika och imageskapande bil någonsin. 20 år efter att den sista 240:n lämnade Torslandafabriken utgör den för många själva sinnebilden för märket.

Men herregud – det kryllar ju fortfarande av dem!

Visst, du ser dem dagligen men kolla vilket skick bilarna oftast är i – det finns ingen gräns för hur slut en 240 kan vara. Om några år kommer de att vara borta. Fina livet ut-bilar går fortfarande att hitta men de blir allt mer sällsynta och priserna är snabbt på väg upp.

Men de är ju så trå …

Äsch – du vet inte vad du pratar om! Det är kul att köra en så ärlig bil som 240. Visst, det bor väldigt lite varvglädje i motorerna och visst, spårvidden är smal och fjädringen mjuk. Men du sitter bra, har god överblick och bilen berättar hela tiden vad som händer. Och är det bara det minsta blött går det att få till riktigt roliga bredställ – ett närapå bortglömt nöje.

Kan man fortfarande köpa delar på Konsum?

Nej, men tillgången på slitdelar är än så länge obegränsad – i princip allt som krävs för att hålla bilen på rull går att köpa direkt över disk hos Volvo och priserna är klart överkomliga. Även icke märkesbundna reservdelsförsäljare ser i allmänhet till att ha ett grundlager till 240 hemma. Vissa mindre frekventa detaljer börjar dock bli svåra. När det handlar om speciella lister, navkapslar och inrednings­detaljer är det begagnat som gäller och medvetenheten om värdet på 240-delar ökar för varje dag.

Den här köpguiden börjar 1981 – men 240 kom väl tidigare?

Jo, det var efter semestrarna 1974 som 242, 244 och 245 började säljas. En utveckling av 140-serien med bland annat ny front och ny framvagn. Glada färger och randiga klädslar men också en hel del lack- och rostproblem. Vi väljer den här gången att börja 1981 när stötfångarna gick från monstruösa till bara stora – det markerade tydligt en ny lyhördhet för marknaden hos Volvo.

Var det då Turbon kom också?

Stämmer – den såldes inte i så många exemplar men bidrog till att ge hela 240-serien en lite tuffare och mer exklusiv framtoning. Under hela 1980-talet breddades dessutom tillvalsmöjligheterna och kunderna som kunde utforma sin 240 efter eget huvud ökade markant. Urvalet av fälgar var exempelvis enormt.

Okej, hur ska jag tänka när jag ska köpa en 240 då?

Utbudet är fortfarande stort, det finns ständigt hundratals bilar till salu på nätets annonssajter och priserna börjar på några tusenlappar. Men det är inte på den prisnivån fynden görs, inte om du vill ha en bil att synas i och ta hand om. Skippa modifierade rostburkar – det blir mycket dyrare i slutändan än att köpa en fin bil direkt.

Jaha och vad ska jag betala då?

Du kan fortfarande ha tur och hitta en rostfri originalbil för 10 000–15 000 kronor men då gäller det att du är snabb. Det är många som håller koll och ”rätt” exemplar säljs ofta på några timmar. För 20 000 kronor kan du hitta riktigt välskötta bruksbilar med 20 000–30 000 mil bakom sig, för 25 000 kan du säkra en låg­milare i gubbfärg men då får du ofta nöja dig med Deluxe-utförande. Mer speciella varianter – och kombin 245 i bra skick – ligger högre. Men detta är bara början …

Jaha?

I takt med att marknaden mognar kommer skillnaden mellan olika utföranden och årsmodeller att spela allt större roll för värderingen. Snikbilarna kommer att ligga kvar på ungefär samma pris som i dag medan de mer attraktiva modellerna sticker iväg. Användbarhet och körbarhet kommer att spela allt större roll eftersom det här är bilar som alltjämt kommer att brukas mycket – om än försiktigt och enbart sommartid.

Så man ska alltså ha en så sen 240 som möjligt?

Å ena sidan – absolut! Om det är en robust och charmig bruksbil du är ute efter är en sen 240 ett alldeles lysande val. Från och med 1988 såldes de allra flesta med insprutningsmotor och katalysator, från 1989 blev detta standard. På senare bilar är komfortdetaljer som centrallås, luftkonditionering, elhissar, servostyrning och femväxlad låda mer förekommande och även säkerheten höjdes med tillval som krockkudde i ratten och ABS-bromsar.

Och å andra sidan?

Med åren minskade utbudet på motorer och utrustningspaket – vill man ha en äkta Turbo är det till exempel 1985 eller äldre som gäller. GLT-modellen som från början var starkare än GL degraderades 1989 till att bli ett utrustningspaket med samma motoreffekt. När 240 fortfarande var tjänstebilsförarnas favorit var det fler bilar som såldes med lyxutrustning som läderklädsel, aluminiumfälgar, dunderstereo och sollucka. Det är helt enkelt lättare att hitta en frän 240 av äldre modell. Men är det verkligen en frän bil du letar efter?

Carl Legelius

ARTIKELN HANDLAR OM

Bilar