Audi, Mercedes, BMW och Jaguar - hur väljer man?

Publicerad:
Uppdaterad:

Alla är de utmärkta - men vilken vinner mitt hjärta?

Jag fattar absolut inte varför folk vill ha sedaner i övre mellanklassen, men om man nu vill det så finns det fyra att välja på: Audi A6, Jaguar XF, BMW 5-Serie och Mercedes E-Klass. Alla är de motorvärldens grädde på moset och alla är de utmärkta. Så hur väljer man mellan dem?

Om man ska köra taxi i Genève tar man förstås Mercan. Men annars? Bilindustrin har haft mer än hundra år på sig för att få fason på de här bilarna, och de har lyckats.

Var och en av de fyra är pålitlig, ekonomisk, hyfsat bekväm, välutrustad och de är försedda med lika stora motorer, likadan fjädring och likadana prislappar.

Att välja mellan dem är som att välja paradisö inför smekmånaden. Eftersom Seychellerna bara är bra för den som vill veta hur det känns att bli slukad av en haj finns det fyra ställen att välja på: Karibien, Mauritius, Maldiverna och Tahiti. Och hur väljer man ett av dem?

Det hjälper inte att kolla i broschyrer, eftersom alla researrangörerna använder samma fotografi med palmer, jag lovar. Samma sak med modellerna i katalogen. De har alltid linnekläder och de är mycket smalare än folk man träffar när man är på smekmånad.

Broschyrerna målar också upp en identisk bild med romantiska middagar för två – er två – på stranden. Jag kan berätta hur det är att äta på stranden på kvällen. Det är inte ett dugg romantiskt. Det är blåsigt. Och det finns inget på hela jorden som har en så förödande effekt på testosteronnivån som blåst. Den gör att den nyblivna hustrun ser ut som en fågelskrämma och allt man stoppar i munnen är fullt av sand. Inklusive frun.

Sen har vi havet. Det ser alltid helt ljuvligt ut i broschyrerna. Turkost och inbjudande, lugnt och härligt. Men jag har aldrig varit på någon tropisk strand utan att någon i sällskapet har rusat upp ur böljan med svåra smärtor. För det mesta har de klivit på en stenfisk, vilket i allmänhet föranlåter någon förståsigpåare att hala fram sin manliga stolthet och erbjuda sig att kissa på sticksåren. Inte så trevligt på smekmånaden. I synnerhet som urin inte hjälper. Man behöver vinäger, vilket gör att man stinker sur disktrasa.

Havslöss är inte heller så roliga. De är nästan osynliga men man märker om man har simmat igenom ett stim för plötsligt känns det som om man brinner. Och då har vi ännu inte kommit till rockan som gärna vill sätta in en dödlig stöt mot ens hjärta, eller brännmaneterna. Träffar du på en sådan omringas du av så mycket folk som erbjuder sig att pissa på dig att det kommer att kännas som om du är med i en tysk porrfilm.

Jag fick ett sår 1984 - det blöder fortfarande

Det värsta med havet är dock korallrevet. Det ser så vackert ut på bild, och det är lätt att föreställa sig hur man snorklar omkring där och tittar på fiskar och njuter av alla vackra färger. Jag gillar det. Och det är en av anledningarna till att jag vet att man plötsligt råkar snudda vid något som visserligen verkar ofarligt, men som nästan tar kål på en.

Till och med helt vanlig död korall är livsfarlig. Om man får ett skrapsår från den så läker det aldrig. Man förblöder långsamt. Jag har ett sår som jag fick 1984. Det blöder fortfarande.

För att man inte ska tänka på strandens och vattnets alla faror har många lyxhotell löjliga erbjudanden som kanske låter bra men som absolut inte funkar i verkligheten. För ett tag sen var jag på Tahiti och bodde i en hydda på styltor ute i vattnet. Jag fick välja hur jag ville ha min frukost levererad – antingen skulle någon bära den till mig längs trätrottoarerna, eller så skulle den åka kanot till mig.

Jag vet inte riktigt varför, men jag valde kanoten. Hade jag tänkt till det minsta hade jag insett att frukost inte kan levereras i en kanot. Åtminstone inte om vågorna är högre än en halv decimeter, vilket de var. Den stackars servitören försökte hålla min äggröra borta från vattenmassorna och se till att rosenbladen låg fint på brickan, men eftersom han var tvungen att paddla samtidigt hade han behövt ha lika många armar som Kali för att klara sitt uppdrag.

Jag har haft privilegiet att bo på de fyra största smekmånadsresmålen och kan berätta att även om det finns några små skillnader i tillvalen – simma med delfiner, få frukosten levererad av en svävare och så vidare – så är basutbudet mer eller mindre detsamma. För många rosenblad, för många stearinljus, för mycket solbränna och alldeles för lite grönsaker.

Varför? För jag gillar det

Och detta för oss tillbaka till Audin, BMW:n, Mercan och Jaggan. För att vinna våra hjärtan har Audi utvecklat en pryl som knuffar till styrningen lite lätt när den upptäcker att man är på väg att hamna i filen intill din egen. Är det vad som har saknats i din tillvaro? Njae, med tanke på att den bara funkar under 60 km/tim så tror jag inte det.

BMW har ett navigationssystem som ger överblick över hela jordklotet. Räcker det för att du ska falla? Jag är tveksam, eftersom man inte kan få det som vore bäst av allt: en detaljerad kartbild av det man har framför näsan. Så fort man försöker zooma in för att titta närmare så förvandlas bilden till en vanlig karta. Vad är poängen?

Mercan har en riktigt bra egenskap. Den är lätt att sälja till vilken taxichaffis som helst. Men är det verkligen en tillräckligt god anledning till att köpa en bil?

Jaggan då? Ja för tusan, den har ju växelväljarpuck numera i stället för en spak. Precis vad som saknats för ett fullgott liv. Men hur många gånger har du klivit in i bilen och tänkt att du hatar växelspaken? Nej, jag tänkte väl.

Jag tror att man helt enkelt får välja mellan de här bilarna på samma sätt som jag väljer resmål. Karibien. Varför? För jag gillar det.

Och ifråga om bilen? Jag tar BMW:n, för den har snygg huv.

Trist och förutsägbar

Fast nej. För även om de hundra årens ständiga utveckling av biltypen har gjort den så bra den kan bli är den trist och förutsägbar. Det är mycket bättre att köpa en Golf GTI eller en suv eller något lite mer äventyrligt. Det är samma sak med smekmånaden – det är mycket bättre att åka till Capri.

För det är ingen annan som gör det.

Jeremy Clarkson/ Top gear magazine nr 223 © BBC Magazines

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN

MER OM MIN BIL