Ulrica Messing: Många vägar ser ut som puckelpister

Bilsnack med ministern som ansvarar för bilism och trafik

Foto: Foto: BJÖRN ELGSTRAND
MOTOR

Bättre vägunderhåll, alkolås i bilar och starkare betoning på det personliga ansvaret i trafiken.

Det vill Ulrica Messing satsa på de kommande åren.

Aftonbladet Bil fick en pratstund med infrastrukturministern.

Som infrastrukturminister har Ulrica Messing ansvar för regional utvecklingspolitik, transportpolitik och infrastruktur, post-, tele- och radiokommunikation samt IT-politik, turistpolitik, skogsbruk och gruv- och mineralfrågor. En näst intill omöjlig uppgift kan tyckas.

Hur stor del av din tid ägnar du åt trafik- och bilismfrågor?

- Det går i perioder och så måste det få vara. Till hösten ska jag peka ut vilka vägar som ska få del av infrastruktursatsningen på 367 miljarder 2004 -2015 som riksdagen beslutade om förra året. Det kommer att ta mycket tid.

Hela 76 procent av alla resor i vårt land görs med bil. Hur rimmar det med miljötänkandet?

- Generellt vill jag att människor ska resa ännu mer. Vi är fortfarande lite för försiktiga med att pendla till jobb och studier. Rörligheten kan öka genom regionala tåglinjer som vi gjort i mitt län Gävleborg. Men i de delar av landet där kollektivtrafiken inte är något alternativ kan biltrafiken öka. Bilen kommer alltid att vara ett viktigt färdmedel för många människor. Därför måste trycket vara på branschen att utveckla mer miljövänliga produkter.

Vad är viktigast: höja vägstandarden i Norrland eller bygga kringfartsleder i Stockholm?

- Båda är lika viktiga. Vi har vägar som påminner om puckelpister för att vi drog ner på underhållet på 90-talet. Det är klart att de måste förbättras. Men vi har också stora trängselproblem inte minst i Stockholm. Köerna tar tid och energi av människor och är ett miljöproblem.

Vilken är den viktigaste trafikfrågan just nu?

- Under vintern kommer jag att höja tempot i arbetet för nollvisionen. Jag vill få myndigheter, branschföreträdare, försäkringsbolag och folkrörelser med i ett gemensamt arbete för att minska dödligheten på våra vägar.

Trots nollvisionen tycks antalet trafikdödade öka 2002. Särskilt sommaren var mörk. Vad beror det på?

- Det är svårt att tolka enskilda månader. I oktober och november var antalet döda färre än tidigare år. En förklaring är att många svenskar semestrade hemma och när fler människor vistas i trafiken ökar också riskerna. Det var en bra turistsommar men med oerhörda konsekvenser i antalet dödade och skadade i trafiken.

Det har gjorts mycket rent tekniskt för att öka trafiksäkerheten. Men hur får vi säkrare förare?

- Jag tror man kan använda tekniken ännu mer. Vi kan skärpa lagstiftningen och höja bötesbeloppen, som vi gjort för den som inte använder bilbältet. Men vi måste också ständigt påminna människor om att vi har ett eget ansvar.

Vilken åtgärd införd i dag skulle vara mest effektiv för att minska antalet trafikoffer?

- Svår fråga, men om jag ska peka ut en enda sak blir det kameraövervakning längs vägarna. Vi vet att hastigheten i hög grad avgör hur svårt skadad man blir vid en olycka.

Trafikforskaren Maria Krafft anser att antalet dödade i trafiken skulle minska med uppåt 120 per år om alla använde bilbälten.

- Det har hon naturligtvis rätt i. Det folkliga stödet för att ha bilbälte när man kör är stort, men inte lika stort när man sitter i baksätet. Vi har också mer att göra bland yrkesförare. De använder inte bälte lika mycket som andra trafikanter.

- Det dog ungefär 50 barn i trafiken förra året. Hälften av dem hade troligen klarat sig om de suttit i bilstol eller haft bilbälte.

Många av barnen som trafikdödas är barn till invandrare. Behövs det speciella aktiviteter för den gruppen?

- Allmänna kampanjer kommer att nå också dem. Jag tror vi har varit lite försiktiga de senaste åren att prata om allas vårt ansvar i trafiken. Kampanjerna ska rikta sig både till vuxna och till skolorna. Genom barnen når vi också de vuxna.

Du driver frågan om alkolås i bilar. Kan du utveckla det?

- I dag är yngre förare överrepresenterade i svåra olyckor. Det innebär att de också har högre försäkringspremier. Man kan tänka sig att försäkringsbolagen ger unga förare som har alkolås i sin bil lägre premier. Det skulle alla tjäna på; försäkringsbolagen, de enskilda personerna och hela Sverige i form av färre olyckor.

Enligt bilbranschen vill folk inte ha alkolås. Det är dyrt och kan uppfattas som överförmynderi. Vad är din kommentar?

- Jag tycker inte det är dyrt. Man kan få ett alkolås för 12 000-13 000 kronor och sätter man in det direkt blir det billigare. Det är en fråga om prioritering. Många har en ekonomi som gör att de är beredda att lägga stora pengar på annan extrautrustning.

- Överförmynderi? Så länge man vistas i miljöer där man också har ett ansvar för andra, inte bara för sig själv, så kan vi också gemensamt sätta villkoren.

Hur ser du på trängselavgifter?

- Jag är positivt inställd, utifrån erfarenheterna från andra länder som visar att man kan påverka trafiktopparna.

- Jag tror inte vi kan bygga bort köerna i tillväxtområden enbart med nya leder.

- Vi måste också hitta morötter som gör att man tjänar på att åka kollektivt eller att planera sin tid så man undviker de värsta köerna.

Kan du förstå motståndarnas argument?

- Jag kan inte komma på en enda avgift vi fört in som folk har jublat åt. Samtidigt kan det finnas en stor acceptens för det vi vill uppnå. Avgiften är ju inte till för att jäklas med folk.

Inger Sundelin ([email protected])