Odla din egen kål – gott och roligt

Foto: Johnér
Egenodlad kål är ren lyx.
HUS OCH HEM

Grönkål, svartkål, rödkål eller asiatisk kål. Kål finns i en rad olika varianter. Trots sin långa historia är kål hetare än någonsin. Så här lyckas du med din egen kålodling.

Kål har odlats i Sverige sedan åtminstone vikingatiden. Men redan från den yngre stenåldern odlades kål i centraleuropa. Den romerska överklassen åt endast de späda bladen, den utväxta kålen dög bara som det enkla folkets mat. Vitkål och rödkål blev allmänt kända under medeltiden, på 1600-talet omtalas blomkål för första gången och brysselkål kom först omkring 1800.

Foto: Johnér
På 1700-talet odlade man ofta i så kallade kålgårdar.

På senare år har kålen fått ett riktigt uppsving. Smoothies, sallad, kimchi, ugnsbakad, vi vill helst ha kål varje dag. Och att odla egen kål är inte så svårt. Dessutom är de stora plantorna maffiga och dekorativa att se på i grönsakslandet. Kål går att så nästan året runt. Så i omgångar så har du alltid nära till dagens kålportion.

Foto: Thinkstock
Svartkålen ståtar på rad i rabatten.

Så lyckas du med kålodlingen

  • Förodla inomhus och skola om (sätt i större krukor) plantorna vartefter de växer. Sätt dem lite djupare varje gång så de står stadigt.

  • Efter 6–8 veckor är kålplantorna cirka 10–20 centimeter hög och det är dags att sätta ut dem i landet, pallkragen eller i en stor kruka.

  • Gräv ett hål och fyll det med kompost, kål gillar mycket näring, och sätt ner din planta.

  • Skörda kålen nerifrån, då fortsätter den att växa uppåt och du kan skörda längre.

Foto: Thinkstock
Jordloppa, sniglar och kålmal gillar också kål.

Så håller du skadedjuren borta

  • Det är tyvärr inte bara vi som gillar kål. Sniglar, kålmal, jordloppor och kålfjärilar knaprar gärna på späda kålblad. Men planterar du sniglarnas favoriträtt, tagetes, mellan kålplantorna så håller de sig förhoppningsvis till dem i stället. Du behöver också täcka med ett kålnät eller fiberduk för att hålla marodörerna på avstånd. Lyft duken med några pinnar så den inte ligger emot bladen annars kan flygarna lägga sina ägg genom nätet på bladen. Jordlopporna kan du hålla borta genom att ”smutsa” ner bladen med aska, det gillar de inte.

Foto: Johnér
Tagetes lockar till sig sniglarna.

Källa: Nelson garden, Plantagen, Wikipedia

Bo Rappnes fröskola 00:37
ARTIKELN HANDLAR OM