Så får du ordning i trädgården

NYHETER

Späda vårblommor borrar sig beslutsamt genom tjälen, tittar sig omkring, öppnar sig mot solen och väntar på att sommarkompisarna ska dyka upp. Lika ivrigt väntar vi odlare på att jorden ska bli brukbar, så att vi kan få ordning i trädgården.

För det är då det ska planeras, flyttas, gödslas - allt innan jorden blir torr och svårarbetad.

Foto: Krister Hansson
Snödroppar går bra att sätta nu.

Buskarna kan man börja med direkt:

- De ska flyttas innan de sätter igång att växa och utvecklas, säger Solveig Sidblad, hortonom på Koloniträdgårdsförbundet. Så snart de kan grävas upp är det dags. Viktigt är att man får med så stor jordklump runt rötterna som möjligt. Det kan vara svårt att få jorden att hänga med, men ett tips är att placera plantan på en presenning och dra iväg iväg busken på den till nya planteringsplatsen.

Perenner är inte lika känsliga som buskar och kan flyttas senare. De måste ju dessutom skjuta upp huvudet så att man ser vad det är fråga om för planta.

Solveig:

- Många av dem mår bara bra av att delas och flyttas, som till exempel riddarsporre och stormhatt. Ibland finns det ju bara en krans kvar av dem, då behöver de ny stimulans.

Vårblommande lökar planteras på hösten, men det finns ett undantag:

- Snödroppar är bra att sätta nu. Anledningen är att de är känsliga för uttorkning och till hösten kan de ha legat och torkat i sina förpackningar.

Men blommar gör de inte förrän till nästa vår.

Däremot ska sommarlökarna i jorden så fort det sig göra låter:

- Till exempel gladiolus, dahlior, anemoner och liljor. Men kom ihåg att de tre förstnämnda är frostkänsliga och behöver förvaras inomhus under vintern.

Gödslingen är ett kapitel för sig. Solveig Sidblad rekommenderar naturgödsel från häst, ko eller höns:

- Ko- eller hästgödsel kan användas till grundgödsling i grönsaksland samt till bärbuskar och fruktträd. Hönsgödsel, som är snabblösligare, går bra i rabatter och grönsaksodlingar och med den kan man också med fördel extragödsla grönsakerna under säsongen. Gödslar man i gräsmattan bör man använda väl pelleterad hönsgödsel.

Men gräsmattor är mestadels inte så kinkiga:

- Det kan ibland räcka bra med gräsklippet, säger hon. Det finns en specialgräsklippare som finfördelar stråna och sprider klippet som är bra att använda i gräsmattan. Över huvud taget är gräsklipp ett fint gödselmedel som innehåller mycket kväve. Det går bra att använda överallt.

Hur ofta ska man då gödsla?

Solveig:

- Rent generellt kan man säga att gräsmattan behöver gödslas en tre-fyra gånger per säsong, grönsaksland och blomsterrabatter två gånger och för buskar och perenner räcker det med en gång.

De enda gånger träd behöver gödsel är när tillväxten verkar svag eller vid nyplantering:

- Nya träd behöver tillskottsnäring under de första åren. För uppvuxna träd i gräsmattan kan det räcka bra med samma gödsel som gräsmattan får.

Kanske vill man vara extrasnäll mot sina ögonstenar och ge dem

specialgödsel, som till exempel rosor och rododendron. Men det tycker inte Solveig är så värst nödvändigt:

- Det brukar fungera rätt bra med vanlig naturgödsel och specialmedlen är onödigt dyra. Men det är klart att man kan välja det om man känner sig osäker.

Det är viktigt att mylla ner gödseln ordentligt i jorden intill buskar och träd. I rabatterna får man luckra lite försiktigt mellan plantorna.

- Och så är det bra att använda jord från trädgårdskomposten i rabatterna på våren, det ger en jordförbättring. Hushållskomposten, som är mycket näringsrikare, kan i vissa fall ersätta annat gödselmedel.

Men luktar den illa, bör den få lite tid på sig innan den kommer ut i landen:

- Låt den ligga över en säsong i trädgårdskomposten, från höst till höst, så att den får mogna.

Ogräs i stenläggningar är ofta svårutrotat och jobbigt:

- Det finns en del miljövänliga metoder, som till exempel att bränna eller ånga bort ogräsen. Ogräsgift ska man vara oerhört restriktiv med, eftersom det skadar omkringliggande växter som man vill behålla. Och tro inte att vanligt bordssalt är miljövänligt, det är giftigt för alla växter.

För särskilt svårutrotliga ogräs, som till exempel parkslide, kan det ändå vara nödvändigt att använda gift. För att undvika skador på omkringliggande växter kan man då använda en ”ogräspenna” som finns ute i handeln. Med den penslar man gift på den enskilda plantan, som då dör eftersom giftet sprider sig ner till roten.

- Men det allra miljövänligaste är ändå att lyfta bort stenläggningen, plocka bort de synliga ogräsen och grunda med markduk, en tjock, svart fiberduk, så slipper man sen ogräset för gott.

På svårrensade platser kan man utrota ogräset genom att täcka det med svart plast, som t ex i sopsäckar. Då dör rötterna, när bladen inte får utvecklas.

Solveig:

- Ett annat knep är att lägga tjockt med tidningar över ogräsen, strö över ett lager planteringsjord och så sommarblommor i jorden. Då får man en vacker rabatt i stället!

Blomningstider, några exempel:

Här trivs växten, några exempel

Torra och magra lägen

Växter som tål fukt

Kalkälskande växter

Kalkskyende växter (surjord)

Växter med giftiga eller måttligt giftiga bär

Tänk på beskärning

Ingegerd Ekstrand