Tusentals hus kan rasa ihop

Betongexpert: Det bästa är att själv kontrollera de bärande delarna

1 av 2 | Foto: BJÖRN LINDAHL
vittrade sönder Monica Slama är ordförande i en bostadsrättsförening i Kristineberg i Stockholm som drabbats av söndervittring. Bitar med cement lossnade från pelare i garaget. Nu vill hon varna andra.
NYHETER

Tusentals svenska bostäder har bärande konstruktioner byggda med cement som kan vittra sönder.

I värsta fall kan husen rasa ihop.

- Nu vill vi varna andra, säger Monica Slama, ordförande i en drabbad bostadsrättsförening.

Av en slump upptäcktes att pelarna var söndervittrade nere i garaget under flerfamiljshuset i Kristineberg i Stockholm.

Ingenjör Anders Thorsén vid Cement- och betonginstitutet, CBI, var egentligen där i höstas för att kontrollera taket. Men när han tog tag i den ena pelaren fick han en stor cementbit i handen.

- Det var bara grus inne i pelarna. En var full av sprickor och hade redan satt sig, säger Monica Slama.

Fick inte borra i pelarna

En snabbanalys visade att nio av betongbyggnadens 44 bärande pelare bestod av den fuktkänsliga aluminatcementen som i dag är förbjuden att använda. Pelarna var porösa, sprickfyllda och hade tappat i hållfasthet.

Läget var akut. Bostadsrättsföreningens styrelse diskuterade att evakuera huset men i samråd med byggföretag och experter bestämde den sig för att snabbt åtgärda felet.

Under arbetet med att förstärka pelarna med stål fick byggarbetarna av säkerhetsskäl inte borra i pelarna och inte jobba med mer än en pelare i taget.

- Jag vill inte tänka på vad som kunnat hända om någon hade kört på en pelare, eller om det sprängts i närheten, säger Monica Slama.

Hyreshuset i Kristineberg byggdes 1931 och då användes den snabbhärdande cementen eftersom den var billigare. Redan efter ett dygn kunde man belasta konstruktionen och fortsätta arbeten.

1941 upphörde tillverkningen av cementen eftersom rapporter om olyckor i Europa strömmade in. Cementen var fuktkänslig och tappade snabbt i hållfasthet. I Sverige har hittills inga olyckor inträffat trots att tusentals bostäder byggts med materialet.

Ska kräva HSB på kostnaden

- Samtidigt är det inte i alla miljöer som cementen är farlig. Det bästa är att själv kontrollera de bärande delarna och sköta underhållet av huset, säger Elisabeth Helsing, betongexpert på Boverket.

Stålförstärkningen kostar bostadsrättsföreningen på Levertinsgatan 1-5 i Kristineberg mellan 300 000 och 400 000 kronor. En kostnad som de tänker kräva att konstruktören HSB Stockholm betalar.

Nu sover de dock lugnt.

- Ja, nu är faran över. Men jag skulle vara orolig om jag bodde i något av de andra husen här i närheten, säger Monica Slama.

Här kan den farliga cementen ha använts

Skoltak rasade in i England

Detta är aluminatcement

Jessica Ritzén

ARTIKELN HANDLAR OM