Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Evert, Eilert

Låt inte problemen med ADSL smitta av sig

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-08

Robert Kjellberg, vd OpenNet: ”Kontrollen för ADSL-nätet sitter hos ett gammalt monopol som själv inte tjänar på att underlätta för andra”

Gammalt f d spårmonopol. ”När järnvägen eller telenätet byggdes och samordnades i statliga bolag var det för att samordna och säkerställa en homogenitet i näten”, skriver Robert Kjellberg.

Just nu pågår en intensiv mediabevakning av Internetbolagens leveranser och löften. I Aftonbladet uppmanas kunderna komma in med sina historier.

De som framför allt får stryk är de som levererar ADSL-tjänster. Jag välkomnar detta och har väntat på den här debatten i åtta år.

Precis som ett rättsfall måste prövas i rätten för att fungera som ett rättesnöre för hur man ska tolka olika situationer så behöver också vissa frågor belysas i media för att de verkliga problemen ska komma upp till ytan. Aftonbladet har tagit ett bra initiativ.

Länge har det varit leverantörernas marknad och det har varit svårt för privatpersoner att sätta sig in i de förutsättningar som råder på marknaden. Speciellt knepiga är förutsättningarna för ADSL.

Orsaken till denna situation beror på att ADSL-tjänsterna levereras på en gammal infrastruktur som utvecklades för telefoni från början, och att kontrollen för ADSL-nätet sitter hos ett gammalt monopol som själv inte tjänar på att underlätta för de andra Internetleverantörerna som verkar på nätet. Konsekvensen blir inlåsningseffekter för hushållen, höga startavgifter samt långa bindningstider. Vilket i sin tur minskar kundernas möjlighet att byta tjänster när de blir missnöjda.

De som drabbas av detta är slutkunderna. Nu finns det en risk att de kommer att drabbas igen när ADSL, som är byggt på en gammal infrastruktur, håller på att fasas ut samtidigt som nya snabba fiberoptiska näten byggs ut. Återigen är hushållen på väg att låsas fast i avtal med de som äger fiberkablarna och förlorar därmed möjligheten att fritt välja Internetleverantör, telefoni och tv-utbud.

När järnvägen eller telenätet byggdes och samordnades i statliga bolag var det för att samordna och säkerställa en homogenitet i näten så att alla kunde åka tåg respektive ringa till varandra. Dessa infrastrukturer är idag avreglerade, men avregleringen fungerar dåligt.

Förutsättningarna idag ser annorlunda ut, eftersom staten överlåter åt den så kallade marknaden att bygga ut infrastruktur, samtidigt som ett antal statliga bolag levererar fiberinfrastruktur, och dessa aktörer agerar idag på ett sätt som är på väg att skapa nya fibermonopol eller så kallade slutna nät.

Ett bra exempel på slutna nät är kabel-tv-näten. Affärsmodellen för kabel tv-bolagen går ut på att kabel-tv bolagen både tillhandahåller ett nät, säkerställer driften på nätet samt levererar sina tjänster. Detta kallas vertikal integration och innebär att kabel-tv-bolaget ikläder sig alla roller från så att säga ”ax till limpa”.

Den största nackdelen med kabel-tv-modellen är att den drastiskt inskränker slutanvändarens valfrihet. De som bor i en fastighet som bestämt sig för en kabel-tv-leverantör alla måste välja samma leverantör. Man kan säga att fastighetsägaren bestämt vilket utbud var och en ska ha. Vanligtvis är också både fastighetsägaren och slutkunden uppbundna i långa kontrakt som ska säkerställa att kabel-tv-leverantören får tillbaka pengar på den investering man gjort i att ansluta fastigheten och bygga ett nät inne i fastigheten.

I och med att det halvstatliga Telia idag inte ansluter fastigheter med mindre än att fastighetsägaren låser in sina kunder skapas ett nytt fibermonopol. Man kan säga att Telia erbjuder en vallgrav mot marknaden och samtidigt erbjuder sin egen tjänst som den enda som kan ta sig över vindbryggan. Detta är en olycklig utveckling. De som kan ändra på detta är Sveriges kommuner som behöver ställa krav på, och ha visioner för sk öppna nät.

I öppna nät råder fri konkurrens mellan olika aktörer på lika villkor och kunderna kan lätt byta om de är missnöjda. En förutsättning för att detta ska fungera är den som tillhandahåller infrastrukturen inte själv levererar tjänster i nätet, att det är konkurrensneutralt.

I ett öppet nät är det en grundläggande princip att slutkunden inte ska vara inlåst varken tekniskt eller kommersiellt. Detta skapar förutsättningar för bättre kvalitet och mer prisvärda tjänster. Är du inte nöjd så är det bara att byta leverantör.

Debattören

Robert Kjellberg

VD OpenNet med huvudkontor i Gävle.

Ordförande i samarbets-

organisationen 3S, Stadsnät Som Samverkar.