Debatt

Glöm USA – lär av Kanada

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Sanandaji & Gidehag: Här finns välfärd, friare arbetsmarknad och lägre skatter

Foto: AP

Det är helt fel att vara så fixerade vid USA, när Kanada borde vara en mycket bättre inspirationskälla för oss.

Kanada kan lära oss mycket om hur god välfärd kan kombineras med sänkta skatter och hur en fri arbetsmarknad och goda villkor för företagen kan skapa möjligheter, skriver Nima Sanandaji och Robert Gidehag.

I Sverige är vi fixerade vid USA. Den amerikanska politiken sätts i centrum för svensk samhällsdebatt, vilket gör att överdrifter om fördelarna och nackdelarna med det amerikanska systemet är vanligt förekommande. Samtidigt är vi dåliga på att ta intryck från samhällsutvecklingen i många andra länder.

Knappt någon annan politisk händelse har fått lika stark bevakning som det amerikanska presidentvalet. Många svenskar är insatta i de skattesänkningar som Obama och McCain har gått till val på, deras inställning till invandringspolitik, vilka delar av USA som stödjer den ena eller den andra kandidaten och hur framtiden för statliga satsningar på stamcellsforskning ser ut i USA. Men hur många känner ens till att det några veckor innan det amerikanska valet hölls ett val i grannlandet Kanada?

Det är märkligt att vi så sällan talar om kanadensisk politik, eftersom det kanadensiska systemet på många sätt är en bättre inspirationskälla för svensk samhällsutveckling. Kanada har liksom Sverige en välutbyggd välfärdssektor, men drar även nytta av friare arbetsmarknader och ett skattesystem som bättre belönar medborgarnas flit. Enligt Världsbankens index är Kanada det land där det finns minst byråkratiskt krångel i vägen för den som vill starta ett nytt företag.

Landets framgångsrika politik har lett till att de vid tio tillfällen har fått högst rankning i FN:s Human Development Index – vilket motsvarar hälften av de tillfällen då detta index har blivit publicerat! Vårdsektorn är välutbyggd och inkluderar även privata inslag. Konkurrensen driver upp personalens löner, vilket resulterar i att kanadensiska sjuksköterskor har 60 procent högre ingångslöner än sina arbetskamrater i Sverige. Andelen kvinnliga chefer i det kanadensiska näringslivet är 30 procent högre än i Sverige.

Nästan en femtedel av Kanadas invånare är födda utomlands, många i Asien. Integrationen i Kanada fungerar mycket bättre än i Sverige, inte minst eftersom enkelheten att starta och driva företag gör att entreprenörskap blir en väg in i arbetsmarknaden för många invandrare. Historiskt har de individer som invandrat till Kanada med tiden kommit att komma ikapp och rentav gå om de inhemska kanadensarna i inkomst.

Situationen är mycket olik den i Sverige, där mindre än hälften av invandrarna från icke-västliga länder i arbetsför ålder ens kan räknas som sysselsatta. Bidragsberoende är ovanligare och möjligheterna till social mobilitet större i den friare kanadensiska arbetsmarknaden.

Kanada visar oss också att ambitiösa skattesänkningar mycket riktigt kan kombineras med god välfärd och social omsorg. Sedan slutet av 90-talet har landet även fört en stark reforminriktad politik där skattesänkningar har prioriterats högt. Till skillnad mot Sverige, där framförallt låginkomsttagarnas skatter har sänkts, har den kanadensiska politiken i stället riktat fokus på att göra skattesatsen plattare och därmed öka incitamentet till arbete, utbildning och besparing. Mellan 1995 och 2005 minskade exempelvis skatterna i Kanada från 36 till 33 procent av BNP, samtidigt som de ökade från 48 till 51 procent i Sverige.

En rapport som OECD publicerade i år noterar att skattesänkningarna i Kanada har fått mycket goda konsekvenser. Sänkta företagsskatter har stärkt landets internationella konkurrenskraft och framförallt fler kvinnor har tack vare lägre inkomstskatter kommit in i arbete. Kanada är det enda av G7-länderna som kombinerat skattesänkningar med minskade offentliga utgifter – en betydligt mera ansvarsfull politik än Bushadministrationens kombination av skattesänkningar och fortsatt omfattande offentliga utgifter som skapat underskott och ökat statsskulden.

OECD rekommenderar Kanada att fortsätta sänka såväl löntagarnas som företagens skatter för att stimulera till innovation, entreprenörskap, utbildning och arbete. Organisationen bedömer att fortsatt sänkta skatter skulle leda till högre levnadsstandard i Kanada, som redan hör till världens mest framgångsrika ekonomier.

Det talas väldigt lite om det kanadensiska samhällsystemet i Sverige, eller om hur den sittande regeringen nyligen omvaldes tack vare sin reformvänliga politik. Det är synd, för Kanada kan lära oss mycket om hur god välfärd kan kombineras med sänkta skatter och hur en fri arbetsmarknad och goda villkor för företagen kan skapa möjligheter till social mobilitet och företagande.

Robert Gidehag, Nima Sanandaji