ÅSIKT

Avskaffa tjejtaxan på arbetsmarknaden

Foto: SÅ STORT ÄR LÖNEGAPET Det är en ansenlig skillnad i ingångslön mellan män och kvinnor i it-branschen – liksom inom många andra områden. ”Arbetsgivarna måste ta ansvar för hur de sätter lön och bedöma medarbetarna strikt utifrån kompetens, ansvar och prestation snarare än utifrån kön”, skriver Conny Persson och Louise Adelborg.
DEBATT

Tjejer tjänar mindre än män – redan på sitt första jobb efter examen. Det visar en rapport som släpps i dag.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

– Det är orimligt att fortsätta att betrakta akademikerkillar som framtida påläggskalvar och akademikertjejer som framtida hemmafruar, skriver Louise Adelborg och Conny Persson, vd respektive ordförande för Jusek.

Grattis du unga tjej som just tagit din examen från högskolan och avslutat långa och slitiga studier. Har du också lyckats få ditt första jobb har du verkligen dragit en vinstlott. Som examenspresent får du åka på tjejtaxa genom arbetslivet!

1 500 kronor mindre i lönekuvertet från start – det är vad tjejtaxa innebär för en nyexaminerad kvinna i den stund hon tar steget ut på arbetsmarknaden. Det visar årets arbetsmarknadsundersökning bland nyexaminerade akademiker som fackförbundet Jusek presenterar på ett seminarium i Visby i dag.

Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män är inget nytt. Men att de finns där redan från start är något som sällan uppmärksammas. Att kurskamrater av olika kön, med samma utbildning och samma erfarenheter i bagaget värderas så olika är både svårt att förstå och att förklara.

Ett vanligt försök till förklaring från arbetsgivarhåll är att kvinnor oftare än män jobbar statligt eller i låglönebranscher. Det mönstret bekräftas inte av akademikerna i vår undersökning där en lika stor andel tjejer som killar, tre av tio, har staten som arbetsgivare. Inte heller kan man se att tjejer söker sig till särskilda låglönebranscher inom näringslivet. Listan över de vanligaste arbetsgivarna för nyexaminerade akademiker är densamma för tjejer som killar och toppas av handels- och tjänsteföretag, banker, försäkringsbolag, industriföretag och it- företag.

Nästa myt att slå hål på är att löneskillnader mellan män och kvinnor beror på att män har mer kvalificerade tjänster. Så är inte fallet när det gäller löneskillnader på första jobbet. Nyexaminerade killar får inte mer kvalificerade första jobb än sina kvinnliga kursare. Drygt tre fjärdedelar av både killarna och tjejerna i undersökningen anger att de utför ganska eller mycket kvalificerade arbetsuppgifter. Få nyexaminerade startar sin karriär på ett chefsjobb – ändå får killarna betydligt bättre betalt.

Är kvinnor då sämre förhandlare än män? Juseks undersökning visar tydligt att det lönar sig att förhandla om sin ingångslön. Den som framför ett löneanspråk inför första jobbet får i snitt 1 500 kronor mer i ingångslön än den som nöjer sig med det som erbjuds. Båda grupperna löneförhandlar i lika stor utsträckning. Killarna löneförhandlar dock tuffare och begär oftast högre lön än vad tjejerna gör.

Om man inte löneförhandlar förlorar tjejerna mest. I dessa fall erbjuder arbetsgivarna tjejerna en lön som är 2 000 kronor lägre än killarnas. Gör arbetsgivare en kollektiv riskbedömning av tjejer som grupp? Tror de att tjejerna snart kommer att prioritera bort jobb och karriär för att satsa på familjebildande? För det kan väl inte vara så att arbetsgivarna förväntar sig en sämre prestation av tjejer och därför ger dem en lägre lön?

Finns det något ljus i horisonten? Är inte tjejtaxan i arbetslivet ändå på väg bort? För två år sedan slog Jusek larm om stora ingångslöneskillnader mellan könen inom den statliga sektorn. Där kan vi glädjande nog se att något hänt. För andra året i rad finns här inga skillnader i ingångslön mellan könen. Men problemet är djupare än så. Exemplet statliga sektorn visar att det inte räcker att komma till rätta med de osakliga ingångslöneskillnaderna.

Ett år efter inträdet på arbetsmarknaden har männen stuckit i väg i löne-

tabellerna även i denna sektor och vi ser återigen en löneskillnad.

Om vi ska få jämställda löner måste lönen sättas individuellt. Sacos senaste lönebildningsrapport visar att individuell lönesättning gynnar kvinnor. När lönen sätts på lokal nivå genom lönesamtal med närmaste chef blir det genast svårare för en arbetsgivare att behandla kvinnliga medarbetare som ett kollektiv. I lönesamtalet blir varje medarbetare synlig och får en chans att berätta om sina prestationer, ambitioner och mål. Arbetsgivarna måste då ta ansvar för hur de sätter lön och bedöma medarbetarna strikt utifrån kompetens, ansvar och prestation snarare än utifrån kön.

Samma princip måste gälla även när man anställer nyexaminerade killar och tjejer. Den kunskap och kompetens som en högskoleutbildning ger måste värderas lika oavsett om det är en man eller en kvinna som gått utbildningen. Det är orimligt att fortsätta att betrakta akademikerkillar som framtida påläggskalvar och akademikertjejer som framtida hemmafruar.

Det är dags att i stället se unga akademiker, oavsett kön, som presterande individer och låta lönen bli en motivationsfaktor för de anställda och inte ett diskrimineringsverktyg för arbetsgivaren.

Varsågoda arbetsgivare

– ni har nyckeln i er hand: avskaffa tjejtaxan i dag!

Conny Persson (ordförande Jusek), Louise Adelborg (vd Jusek)