ÅSIKT

Mina nyanlända elever tror att judar är farliga

Lärare: Vi har en skyldighet att göra något åt okunskapen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT (Genrebild)
Under en serie föreläsningar pratade vi om nazisternas folkmord och det visade sig att ingen av våra nyanlända elever kände till Förintelsen och dess bakgrund, skriver Annelie Danling Brash, överst till höger. Eleverna på bilden har inte med texten att göra.
DEBATT

DEBATT. Under mer än fyra år av undervisning av nyanlända elever, mestadels från Mellanöstern, Afghanistan, Jemen, Etiopien och Somalia, har jag uppmärksammat en stor okunskap då det gäller judarna, staten Israel och Förintelsen.

Denna okunskap kan leda till rädsla – och i värsta fall hat. Många elever har blivit ”hjärntvättade” i sina hemländer om att judar är farliga och att man ska akta sig för dem.

Kommentarer som att ”de är terrorister och man har rätt att kasta sten på dem” och att ”de bränner barn levande” är några av de röster som har kommit upp i diskussioner med elever och under föreläsningar i skolan.

Under en serie föreläsningar pratade vi om nazisternas folkmord och det visade sig att ingen av våra nyanlända elever kände till Förintelsen och dess bakgrund, där över sex miljoner judar fick sätta livet till.

Frågan om judarna och Israel är kontroversiell och vi har svårt att prata om ämnet, trots att enbart 20 000 judar bor i Sverige och att de har beskydd som en svensk minoritet.

Tolerans, samexistens, rättvisa och kärlek till medmänniskan föds ur kunskap, diskussion och analys utifrån varje människas rätt till frihet och att kunna känna trygghet i sitt samhälle. Tillsammans måste vi slå hål på detta mörker och denna okunskap som kan få fruktansvärda konsekvenser för de judar som lever i Sverige och i övriga Europa – ofta bakom pansar, påtvingad säkerhet och utan att ens våga erkänna sin existens, religion eller sitt ursprung.

Siffrorna från EU:s Agency for Fundamental Rights (FRA) talar sitt tydliga språk. I rapporten har 16 000 judar tillfrågats i Österrike, Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Nederländerna, Polen, Spanien, Sverige och Storbritannien. Länder där omkring 96 procent av Europas judiska befolkning bor.

Cirka 90 procent av de tillfrågade säger att antisemitismen växer i deras hemländer och hela 73 procent säger att det är tydligt i det offentliga rummet.

De typer av trakasserier och antisemitism som avslöjas av FRA inkluderar till exempel förstörelse av judiska begravningsplatser, vandalism av judiska byggnader eller institutioner och öppen fientlighet mot judar.

Rapporten konstaterar också att Sverige är ett av de länder där flest anser att antisemitismen har ökat. Mer än åtta av tio av de svarande i Belgien, Frankrike, Tyskland, Polen och Sverige anser att antisemitism är ”ett mycket stort” eller ”ganska stort” problem.

Vi kan inte svika judarna genom passivitet och tystnad. Antisemitismen måste bekämpas och vårt ansvar för detta måste vara tydligt – genom upplysning, kunskap hos olika myndigheter och i skolan.

Attacker mot judarna I Malmö och i Göteborg måste fördömas tydligt och politisk enighet kring frågan krävs. Judiska och muslimska församlingar behöver fortsätta att mötas för samarbeten. De goda krafterna måste få stöd.

Över fyra års kunskap från mitt arbete med nyanlända gör att jag är övertygad om att vi måste agera. ”Mina” elever vill till exempel ha all information de kan få om Förintelsen, judarna och Israel på sina hemspråk.

De vill förstå och de vill veta så att de kan bilda sig en egen uppfattning utifrån kunskap från olika källor. Det fungerar inte om kunskapen uteblir – först i deras hemländer och nu även här i Sverige.

Det krävs flera samtal och diskussioner med våra elever för att skapa förståelse för vad som är grogrunden till att Förintelsen ens var möjlig och vilka mekanismer som startade processen. Det räcker inte med en enstaka föreläsning som snabbt försvinner ur minnet.

Vi har en skyldighet att våga ta i dessa frågor även om det är svårt och kan upplevas som kontroversiellt och politiskt ”farligt”. Det är så lätt att hamna i en diskussion om rätt eller fel vad beträffar Israels politik, men frågan handlar om att människor ska kunna leva sida vid sida i Sverige och respektera varandra.

Annars tar mörka krafter över det hålrum vi lämnar bakom oss. Kanske kan 2019 bli det år då vi gemensamt tar krafttag mot antisemitismen och dess mörker – inte bara i dag på Förintelsens minnesdag utan alla andra dagar under året.


Annelie Danling Brash, förstelärare för nyanlända och lärande på Nyköpings högstadium, med hjälp av Jonathan Brash, lärare årskurs 4–6


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM