ÅSIKT

De äldre blir bara fler – men var ska de bo?

Debattören: Äldreboenden avvecklas, nu är bristen på bostäder är akut

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Även om tillskottet av seniorbostäder ökat något under senare tid så utgör det en droppe i havet med tanke på att de äldre ökar med cirka 45 000 varje år, skriver Jöran Rubensson.
DEBATT

DEBATT. Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät visar att av landets 290 kommuner har 255 brist på bostäder för äldre. Det är en ökning med 72 kommuner på två år. 196 svarade att de har seniorbostäder, varav 141 uppger ett ungefärligt antal lägenheter på drygt 28 800.

Även om tillskottet av seniorbostäder ökat något under senare tid så utgör det en droppe i havet med tanke på att de äldre ökar med cirka 45 000 varje år.

Inte sedan 1860 har Sveriges befolkning ökat sin befolkning så snabbt som de senaste åren. Det tog Sverige 35 år, från år 1969 till 2004, att gå från 8 till 9 miljoner och ytterligare 13 år att gå från 9 till 10 miljoner invånare. Antalet 65-åringar och äldre närmar sig i dag två miljoner och kommer att öka med netto cirka 780 000 personer fram till år 2040.

Redan 2030 kommer antalet 80-åringar att ha fördubblats och uppgår då till en miljon. Därtill har medellivslängden ökat och är nu över 80 år för både män och kvinnor.

Om bostäder för äldre ska klaras, måste många fler anpassade bostäder produceras. Behovet av prisvärda och bra mellanformer av äldreboenden har PRO beräknat vara 350 000 under en 15-års period.

Hur kommunernas bostadsförsörjningsplaner ska kunna matcha denna siffra kan man fundera över. I synnerhet som nästan hälften av landets kommuner saknar dessa planer i dag. Trots deras lagliga skyldighet att ta fram sådana.

Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen passar den så kallade kvarboendeprincipen som hand i handske för våra politiker. Den som innebär att vi ska bo kvar hemma så länge som möjligt upp i åren och när detta inte längre är möjligt ska plats på äldreboende erbjudas.

Majoriteten bor eller vill bo kvar i sina hem – men bara så länge som hälsan är god och man inte känner sig isolerad och otrygg.

Samtidigt är Sverige fullt av äldre som bor i miljonprogrammets trevåningshus utan hiss. Det betyder att ju sämre de hemmaboende klarar sig på tredje våningen, desto mer hemtjänst behöver de. Och ju mindre hemtjänsten hinner med desto mer ansvar hamnar på anhöriga.

Därför tvingas 140 000 anhöriga – ofta kvinnor – gå ned i arbetstid för att orka. Eller bli sjukskrivna för att de inte orkar arbeta.

Kvarboendeprincipen har skapat en illusion av att kön till äldreboenden minskat så därför har landets kommunalpolitiker sedan år 2000 avvecklat drygt 30 000 platser, trots att befolkningen åldras och behoven ökar. Och skälet – hemtjänst är betydligt billigare.

Till detta kommer att kommunerna kraftigt skurit ner på särskilt boende för äldre. Det innebär att seniorbostäder i kombination med hemtjänst och hemsjukvård blir många personers alternativ på äldre dagar.

Frågan om tillgängliga bostäder för äldre nu och i framtiden är i första hand en  bostadspolitisk fråga. Men också en fråga om liv och hälsa. Forskningsresultat talar för att ett bra boende och en bra boendemiljö främjar hälsan och utgör därmed en vinst för hela samhället.

Det borde våra politiker inse och omedelbart sätta spaden i marken. Att skjuta upp saker till morgondagen är sällan lösningen.


Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM