ÅSIKT

Högskoleprovet gynnar barn till akademiker

Debattörerna: Höj åldersgränsen – hela gymnasiet ska inte kunna ersättas på en dag

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Hans Bjurling
Att använda ett bra provresultat som medel för att kunna luta sig tillbaka under sina gymnasieår tycker vi är felaktigt. Vad du lär dig under dessa år kan inte rakt av ersättas med ett prov som utförs under en dag, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. På lördag är det dags för drygt 76 000 personer runt om i landet att skriva högskoleprovet. Provet har generellt setts som en andra chans – en väg in för de som inte fick tillräckligt höga betyg för att ta sig in på sin drömutbildning.

Tanken är god, men problemet är att det ofta inte ser ut så. Högskoleprovets förmåga att bedöma vilka personer som har kompetens för att genomföra en utbildning är låg.

Betygsurvalet leder till minskad snedrekrytering, medan högskoleprovet utnyttjas främst av barn från väletablerade akademikerfamiljer.

S-studenter är självklart för flera vägar in på högskolan.

Det är ett problem att dagens studentgrupp är alltför homogen, men då högskoleprovet bidrar till att öka den snedvridningen vill vi att andra alternativ införs i högre utsträckning.

Vi tycker att det är bra att regeringen i tillträdespropositionen har en tydlig avsiktsförklaring att ställa om mot att kompetens ska vara vägledande för att komma in på en utbildning. Den nuvarande regeln om att en tredjedel av antagningen ska ske från gruppen som skrivit högskoleprovet förändras genom att lärosäten fått rätt att frångå den principen om det går att visa att provet har extra dålig förmåga att förutse studieframgång. Detta alternativ kan bli extra relevant på exempelvis vissa lärarutbildningar där det räcker att enbart ha skrivit provet för att antas.

Vi välkomnar de förändringar som regeringen gör, med förhoppningen att insatserna tas ännu längre i nästa steg. Ett problem, som även togs upp av Tillträdesutredningen, är att det i dag inte finns någon åldersgräns för att få skriva provet.

Att använda ett bra provresultat som medel för att kunna luta sig tillbaka under sina gymnasieår tycker vi är felaktigt. Vad du lär dig under dessa år kan inte rakt av ersättas med ett prov som utförs under en dag.

Av den anledningen vill S-studenter se att åldersgränsen för att få skriva provet höjs genom att du får skriva provet först från det år du fyller 19 år. Vi driver även att antagningskvoten från högskoleprovet bör sänkas för alla utbildningar.

För att verkligen få se en inkluderande högskola där studentgruppen är mer heterogen så ser vi att det i högskoleprovets oförmåga att åstadkomma detta bör införas nya antagningsgrunder.

Då Alliansen under sin regeringstid tog bort den så kallade 25:4 regeln, vilket möjliggjorde för personer över 25 år med fyra års arbetslivserfarenhet att få en egen antagningskvot, har det bildats ett vakuum. 25:4-regeln hade vissa brister men även fördelar då den tog tillvara på arbetslivserfarenhet, vilket även det kan vara ett sätt att tillskansa sig kunskaper som medför behörighet till högre utbildning. Här ser vi fram emot att följa framtagandet av det nationella behörighetsprov som föreslogs av Tillträdesutredningen, vilket syftar till att mäta reell kompetens.

Genom ytterligare förändringar av högskoleprovet vill vi skapa fler vägar in till högskolan.
Vi vill se en högskola för många – inte bara för de få.


Nasra Ali, ordförande, Socialdemokratiska Studentförbundet
Frida Gunnarsson, styrelseledamot med ansvar för högre utbildning och psykisk ohälsa, Socialdemokratiska Studentförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM