Våldet eskalerar när Sydsudan fyller tre år
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-07-08
Läkare utan gränser: Världssamfundet måste ingripa
Det finns ingen anledning att fira Sydsudans treårsdag. Det är sorgligt att vara på plats i världens yngsta land och vittna om att det är på väg att gå käpprätt åt helvete. En ny rapport från Läkare utan gränser belyser hur sjukvården har blivit en måltavla för våldet i landet. Många dör i sjukdomar, men många dör också i blodiga attacker som riktas mot sjukhusen. Situationen är både alarmerande och kaotisk.
Läkare utan gränser kräver nu att alla stridande parter i konflikten omedelbart upphör med attacker mot patienter, sjukhus och sjukvårdspersonal. Internationella insatser för att skydda civilbefolkningen har misslyckats totalt och de stridande parterna bryter kontinuerligt mot humanitär rätt. När jag, under våren, arbetade som ansvarig för två flyktingläger i huvudstaden Juba blev jag chockad av våldet. Patienterna på våra kliniker hade varit med om hemska övergrepp, en patient hade filmat hur människor brändes levandes. De mest utsatta, sjuka och skadade, hamnar i skottlinjen. Rapporten visar att minst 58 personer har dödats på Läkare utan gränsers sjukhus de senaste månaderna. Vid sex tillfällen plundrades, förstördes och brändes våra kliniker.
Ett skrämmande exempel på en riktad attack mot sjukvården är överfallet mot ett sjukhus i staden Malakal. När vår personal kom tillbaka till sjukhuset, efter stridigheter i februari, hittade de patienter som hade skjutits till döds i sina sängar. De låg sida vid sida med patienter som var för sjuka eller för gamla för att fly. I ett annat sjukhus, i staden Bor, hittade våra team ruttna kroppar av en kvinna och ett barn i en vattentank. Attackerna får förödande konsekvenser för de mest utsatta - sjuka och skadade som inte vågar söka vård. En fembarnsmamma med malaria tvingas göra omöjliga val: Hon riskerar att dö utan behandling mot sjukdomen eller dödas på ett sjukhus om det attackeras av beväpnade grupper.
Det blir ett allt större problem att människor hindras från att söka vård, eftersom befolkningen blir allt sjukare. Mitt under regnsäsongen bor många flyktingar under usla förhållanden i bushen eller i de överfulla flyktinglägren. Luftvägsinfektioner och malaria sprider sig snabbt. Under tiden jag arbetade i Juba bröt den mycket dödliga sjukdomen kolera ut i huvudstaden, runt 2 000 misstänkta fall har registrerats sedan dess. De medicinska behoven i landet är så stora att Läkare utan gränser har utökat sina insatser från tolv projekt förra året till nu 22 projekt.
FN varnar nu för en svältkatastrof under sommaren. På grund av de pågående konflikterna i landet har många tvingats lämna sina hem och har därför inte kunnat plantera och odla. Matbristen är redan ett faktum på många håll i Sydsudan och kommer att bli allt mer akut under juli och augusti.
Det är inte enbart det ökade våldet som lett till en allt svårare situation i landet. Avsaknaden av humanitära hjälpinsatser är också påtaglig. Läkare utan gränser har 3 600 internationella och lokalt anställda medarbetare i Sydsudan - trots flera säkerhetsincidenter. Detta är bevis på att humanitära hjälpinsatser, trots allt, är möjliga. Politisk vilja att ingripa i en kris är avgörande och organisationer som Läkare utan gränser kan aldrig vara den enda lösningen. När vi som är på plats i Sydsudan slår larm, måste omvärlden agera. Det är nödvändigt att treårsdagen är en dag då det internationella samfundet, givare, FN och biståndsorganisationer måste agera. Annars kommer tusentals människor inte längre leva på Sydsudans fyraårsdag.
Stefan Liljegren