Vi ska ha ordning i skolan – utan vinster

Replik från skolministern om det svenska skolsystemet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Ska vi komma till rätta med stöket i svenska klassrum måste vi komma åt stöket i det svenska skolsystemet. Först då kan vi få en skola som sätter elevernas lärande i fokus. Replik från skolminister Lina Axelsson Kihlblom.
Ska vi komma till rätta med stöket i svenska klassrum måste vi komma åt stöket i det svenska skolsystemet. Först då kan vi få en skola som sätter elevernas lärande i fokus. Replik från skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

REPLIK. Att Svenskt näringsliv försöker flytta fokus från vinstfrågan i skoldebatten förvånar mig inte. Organisationen som länge kämpat för att ha Sveriges kompetensförsörjning och tillväxt för ögonen tycks snarare vara en del i järnaxeln som går mellan vinstlobbyisterna, skolkoncernerna och de högerkonservativa partierna i riksdagen.

I en egeninitierad undersökning för Svenskt näringsliv fram att en majoritet av föräldrarna vill att fokus ska ligga på vad som sker i klassrummen.

Men till skillnad från Svenskt näringsliv ser föräldrarna hur det som sker i klassrummen hänger ihop med hur skolan är organiserad. Det är därför bara åtta procent av det svenska folket håller med Svenskt näringsliv om att vinstdrivande koncerner ska få ansvara för våra barns utbildning. Men 80 procent ser att en vinstjakt och utbildning står i konflikt med varandra.

30 år efter marknadsskolans införande är konsekvenserna påtagliga. Vi ser glädjebetyg, ökad segregation och kommuner som får se resurserna utarmas när vinstjagande skolkoncerner etablerar sig. Kritiken hörs inte bara hos svenska folket utan lyfts också av lärare, skolforskare, moderata kommunalråd och borgerliga ledarsidor.

Bara det senaste året har de fyra största skolkoncernerna tjänat 1,3 miljarder kronor. Det motsvarar 2 200 lärare som hade kunnat säkerställa ordning och reda i klassrummen, lära ut mer kunskap för fler elever så att fler kan etablera sig på arbetsmarknaden.

Ett rimligt antagande vore att även Svenskt näringsliv, som representerar 60 000 företag, borde vara oroliga över hur marknadsskolans utveckling påverkar deras medlemmar. Många företag skriker efter kompetent arbetskraft.

Men med jämna mellanrum kan vi läsa om det ena mer bisarra exemplet efter det andra, så som hästgymnasium utan hästar, elektrikerutbildningar utan praktik och att Skolinspektionen varnar för bristen på anställningsbara elever.

Förlorarna är inte bara eleverna utan också våra svenska företag som står utan kompetenta arbetare. Det hotar i förlängningen vår konkurrenskraft. Men inte ett ord finns att läsa om detta från Svenskt Näringsliv. I stället tar de oroliga föräldrar som gisslan när de försvarar några få skolkoncernens rätt att sko sig på hela Sveriges bekostnad.

Svensk skola ska vara en ordningsskola. Just därför har den här regeringen stärkt förutsättningarna för elevhälsan och resursskolor, drivit igenom förslag om mobilförbud och sett till att skolpersonal får ökade befogenheter att agera för att säkerställa studiero.

Men det räcker inte. Ska vi komma till rätta med stöket i svenska klassrum måste vi komma åt stöket i det svenska skolsystemet. Först då kan vi få en skola som sätter elevernas lärande i fokus, ser till att alla elever får goda kunskaper med sig och blir anställningsbara unga vuxna som kan bidra i samhällsbygget.

Jag vill se att vi fortsätter vår stolta tradition i Sverige av att vår skola förser våra framgångsrika företag med välutbildad arbetskraft. Det är nämligen vad som gjort att vi i decennier har kunnat konkurrera med vår kompetens i stället för låga löner. Det är vad som byggt vårt Sverige starkt.

Skattemedel avsedda för skolan ska gå till våra barn – inte till vinster hos riskkapitalister. Det har varken våra barn eller våra företag råd med.


Lina Axelsson Kihlblom, skolminister


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE