Det saknas tydlig fakta kring avkriminalisering

Slutreplik från Narkotikapolitiskt center om vård av missbrukare

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Den som sätter sig in i internationell forskning finner snabbt att det saknas entydiga resultat om vad en avkriminalisering av narkotika leder till, skriver Peter Moilanen.
Foto: PIERRE ANDERSSON
Den som sätter sig in i internationell forskning finner snabbt att det saknas entydiga resultat om vad en avkriminalisering av narkotika leder till, skriver Peter Moilanen.

SLUTREPLIK. Johan Svensson, Föreningen Tryggare Ruspolitik, replikerar på min artikel om ett bättre bemötande av människor med beroende. En artikel där vi lyfter behovet av en sammanhängande vårdkedja; från upptäckt, via behandling, till boende, arbete och fritid. En rejäl men nödvändig utmaning för samhället framöver.

Svensson väljer i stället att fokusera på vad som händer med den majoritet som inte har ett beroende och argumenterar för en avkriminalisering av narkotika. Men till skillnad från Svenssons förening, som aldrig behövt en utredning för att förespråka en avkriminalisering, vill vi ha en utvärdering av kriminaliseringens effekter och lära av desamma.

Den som sätter sig in i internationell forskning finner snabbt att det saknas entydiga resultat om vad en avkriminalisering leder till. Då vi i ett internationellt perspektiv har relativt få användare av narkotika riskerar en avkriminalisering att öka antalet konsumenter, med fler skador och större lidande som följd.

Vad vi behöver är i stället åtgärder som vi vet leder till en minskad konsumtion. Något som kräver en kraftfull utveckling av nuvarande narkotikapolitik.

Svensson lyfter det samarbete som vi från NPC har med andra restriktiva organisationer. Och ja, det är ett brett samarbete. Tillsammans med 30 organisationer inom folkhälsa har vi bland annat föreslagit en utredning av alternativa påföljder, där stöd att sluta eller behandling är främsta alternativ och böter endast utdöms om de insatser som ges inte fullföljs.

Vi möter också många andra restriktiva krafter: Socialtjänst, kommunala samordnare, polis, behandlingsterapeuter, anhöriga och personer med egen erfarenhet av beroende.

De ser alla glapp i systemen kring tidig upptäckt, samarbete med skola, polis och socialtjänst, bemötandefrågor och nuvarande vård och behandling.

Åtgärder som ryms inom nuvarande lagstiftning, men som kan göra stor skillnad för att minska både konsumtion, beroende och dödlighet. Så utvecklar vi en human, restriktiv narkotikapolitik.


Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt center


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE