Åtgärderna – dödligare än coronaviruset?

Debattören: Arbetslöshet och ökad oro kan påverka folkhälsan mer än smittan

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Varsel, ökad arbetslöshet, ekonomiska problem, psykisk oro är exempel som kanske kommer att påverka folkhälsan mer än viruset, skriver Måns Rosén.
Foto: GETTY
Varsel, ökad arbetslöshet, ekonomiska problem, psykisk oro är exempel som kanske kommer att påverka folkhälsan mer än viruset, skriver Måns Rosén.

DEBATT. Tänk om de drastiska åtgärder som vidtas för att hindra smittspridningen av corona orsakar fler dödsfall än viruset själv. Uppenbart verkar de ekonomiska konsekvenserna vara värre än smittspridningen.

Varsel, ökad arbetslöshet, ekonomiska problem, psykisk oro är exempel som kanske kommer att påverka folkhälsan mer än viruset.

Coronaviruset är mycket smittsamt, men sannolikt inte farligare än den årliga influensan. Vissa bedömningar pekar på att influensan i Sverige orsakar cirka 200 dödsfall varje år och hittills har sju personer uppgivits avlidna som en följd av coronavirus.

Risken att dö uppskattas till 1–2 procent. Osäkerheten i andelen orsakade dödsfall är stort dels beroende på att många coronafall är oupptäckta och dels på att det nästan bara är de riktigt gamla och sköra som får allvarliga komplikationer och som kan dö.

Det är inte heller säkert att de som blivit smittade av coronavirus dog av det. Många kanske dog av sina allvarliga kroniska sjukdomar. Några sådana analyser har inte gjorts, men visst kommer corona sannolikt bidra till en del dödsfall.

Samtidigt tror jag att vi kommer att få väldigt många extra dödsfall på sikt, men kanske inte beroende på corona utan beroende på att hysterin och åtgärderna skapar stora ekonomiska problem.

Ökad arbetslöshet, sämre ekonomi, oro med mera kan komma att få mer långsiktiga negativa effekter på hälsan än corona. Ett aktuellt exempel är att SAS permitterar 10 000 anställda.

En översikt av vetenskapliga studier som analyserat arbetslöshetens konsekvenser på totaldödlighet visade en relativ överrisk att dö på 63 procent om man är arbetslös jämfört med att inte vara arbetslös.

Folkhälsoeffekterna rör inte bara risken att dö i förtid. Många kommer också att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar eller psykisk ohälsa. Sveriges statsminister sa att coronavirus var det värsta folkhälsoproblem vi haft på decennier.

Har inte socialdepartementet informerat statsministern om vilka de största folkhälsoproblemen är? Lite proportioner behövs. Av de som är i samma riskgrupp, dvs över 65 år, dör drygt 28 000 i hjärt-kärlsjukdomar varje år.

Beslut om att stänga fritids och skolor gör att fler föräldrar inte kan gå till jobbet. Företagens produktivitet blir lidande. Det kommer också förutom sänkt produktivitet innebära att en del av sjukvårdspersonalen får stanna hemma hos sina barn i stället för att vårda de sjuka.

Att länder stänger gränserna eller avråder från utlandsresor innebär ett stort problem för hotell, restauranger och transportverksamhet. Detta märks redan. Arbetslösheten kommer att öka och skatteintäkterna att minska.

Samtidigt säger såväl Folkhälsomyndigheten som forskningen att åtgärderna inte har någon effekt.

Jag och de flesta med mig vet inte vilka konsekvenser olika beslut kommer att få. Mot den bakgrunden är det förvånansvärt med all den kritik som riktats mot Folkhälsomyndigheten och senfärdiga regeringar för att det görs för lite. Eller att politiker och regeringar vidtar verkningslösa åtgärder för att visa handlingskraft.

Tänk före och tänk efter om de negativa konsekvenserna av förslag till åtgärder kanske är mer förödande för folkhälsan än bristen på åtgärder. Jag saknar den typen av analyser.


Måns Rosén, tidigare adjungerad professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap som forskat kring kroniska sjukdomar


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här

Publicerad: