I dag införs nytt straff mot de unga kriminella

Johansson och Damberg: Kan dömas till arrest hemma med fotboja

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I dag införs ungdomsövervakning. Det handlar bland annat om så kallad helghemarrest, där unga tvingas att hålla sig hemma på helgerna med fotboja, skriver Morgan Johansson och Mikael Damberg.
Foto: KRISTIAN POHL
I dag införs ungdomsövervakning. Det handlar bland annat om så kallad helghemarrest, där unga tvingas att hålla sig hemma på helgerna med fotboja, skriver Morgan Johansson och Mikael Damberg.

DEBATT. I dag införs ungdomsövervakning, en ny påföljd i det svenska rättssystemet. Syftet är att få fler och bättre alternativ för att kunna ingripa mot unga som har begått brott.

Det handlar bland annat om så kallad helghemarrest, där unga tvingas att hålla sig hemma på helgerna.

Steg för steg fortsätter vi att vässa samhällets verktyg mot brottsligheten.

Vi har på senare år haft en mycket hög reformtakt när det gäller brottsbekämpningen. Straffen har skärpts, kamerabevakningen på brottsutsatta platser har ökat och polisen har fått kraftigt utökade resurser.

Sverige har nu fler poliser än någonsin, och allt fler tillkommer genom ökad utbildning. Färre poliser slutar, fler återvänder till yrket och polislönerna har höjts.

För några år sedan satte vi upp målet om att polisen skulle växa med 10 000 anställda till 2024, och där har vi nu nått halvvägs.

Men de flesta förstår att för att bryta gängkriminaliteten så krävs mer än bara brottsbekämpande åtgärder. För varje misstänkt som grips, så kan det stå flera i kö för att fylla hans plats.

Därför kan kampen mot kriminaliteten bara vinnas om vi också lyckas med att bryta nyrekryteringen till gängen.

Det kräver ett starkt samhälle som bekämpar utanförskap och segregation, som utjämnar livschanser och livsvillkor och som ökar sammanhållningen och jämlikheten.

Det är sant att individen alltid ansvarar för sina handlingar och alltid har ett val, men det är också sant att social utsatthet är en grogrund för brottslighet. Det vet inte minst alla poliser och socialarbetare som dagligen arbetar i de utsatta områdena.

I dessa områden måste fler kunna känna hopp och framtidstro, och att samhället är närvarande. Den överväldigande majoritet av invånarna som är hederliga har rätt till samma trygghet och möjligheter som i övriga Sverige.

Därför förstärker vi också det brottsförebyggande arbetet. Under förra mandatperioden tog vi fram det nationella brottsförebyggande programmet ”Tillsammans mot brott” – det första i sitt slag på tjugo år – med ambitiösa målsättningar på ett antal områden.

I budgetpropositionen för 2021, som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna står bakom, görs omfattande satsningar på skolor, sociala insatser och servicekontor i utsatta områden, på stöd till kommunerna för familjehemsplaceringar, på förbättringar av säkerheten och kvaliteten i Statens Institutionsstyrelses ungdomsvård och på förstärkningar av avhopparverksamheten.

Det står i bjärt kontrast mot högerpolitiken. När Moderaterna och Kristdemokraterna drev igenom sin budget för 2019 med stöd av Sverigedemokraterna, så var deras stora satsning varken på välfärden eller på brottsförebyggande arbete.

Det var i stället en skattesänkning på över 20 miljarder kronor, som delfinansierades genom att skära ner på riktade satsningar mot segregation.

Dessa nedskärningar återställer vi nu.

För att bryta nyrekryteringen krävs också effektiva åtgärder för de ungdomar som är på väg in i kriminaliteten.

Ett exempel på en sådan träder i kraft i dag. Då införs en ny påföljd: ungdomsövervakning. Det är första gången sedan sluten ungdomsvård infördes 1999 som det svenska rättssystemet tillförs en helt ny form av påföljd.

Syftet med ungdomsövervakning är att ge samhället fler och bättre möjligheter att ingripa mot unga som begått brott, i de fall då ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är en tillräckligt skarp reaktion.

Straffet innebär begränsningar av den dömdes rörelsefrihet, exempelvis så kallad helghemarrest, som kontrolleras med fotboja. Till påföljden kopplas också en särskild individuell åtgärdsplan som rör exempelvis skolgång, vård och behandling.

Det sker också kontroller av att den dömde inte använder narkotika eller alkohol under påföljdstiden, och det är Kriminalvården som ansvarar för påföljden.

Ungdomsövervakning blir aktuellt främst för 15–17-åringar som begått brott, men kan i undantagsfall användas för personer upp till 21 år.

Denna insats är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet, som nu rullas ut steg för steg.

Gängkriminaliteten i Sverige är en effekt av av att utanförskap och segregation tillåtits att växa under de senaste 15–20 åren. Att vända utvecklingen tar tid. Staten ska återta närvaron i utsatta områden, men hela samhället måste visa beslutsamhet och uthållighet.

Politiken måste i handling visa att de åtgärder som krävs för att bygga bort segregation och utanförskap inte bara kommuniceras, utan också prioriteras och förverkligas med bättre lagstiftning och ökade resurser inte bara till polisen, utan också till skola, socialtjänst och fritidsverksamhet.

Tillsammans kan vi förstärka samhällets förmåga att bekämpa och förebygga brott.


Morgan Johansson, justitieminister (S)
Mikael Damberg, inrikesminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publicerad:

LÄS VIDARE