ÅSIKT

Krisen i vår välfärd – det här är bara början

Debattören: Den höga snittåldern inom flera bristyrken måste brytas nu

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: JOHNÉR
Arbetskraftsbristen i flera viktiga yrken kommer inom kort att ytterligare öka och förvärra situationen på många arbetsplatser, skriver Eva Nordmark.
DEBATT

DEBATT. Allt fler börjar inse att det råder stor brist på arbetskraft inom många yrken. Samtidigt har exempelvis lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare och poliser vittnat om detta under en lång tid.

TCO har sammanställt statistik som visar att genomsnittsåldern inom bristyrken i många fall är hög. En hög och stigande genomsnittsålder i ett bristyrke signalerar att antalet nytillkommande i yrket är otillräckligt i förhållande till antalet som kommer att lämna.

Bland de bristyrken som har högst genomsnittsålder återfinns många yrken inom offentlig sektor. Även ingenjörer har en hög medelålder, vilket kan hämma tillväxten i det privata näringslivet. Nästan hälften av alla speciallärare och specialpedagoger och 4 av 10 tandsköterskor går i pension inom 10 år. Var tredje barnmorska och specialistsjuksköterska lämnar också yrket inom 10 år.

Därmed kommer arbetskraftsbristen i flera viktiga yrken inom kort att ytterligare öka och personalsituationen på många arbetsplatser förvärras, med potentiellt allvarliga konsekvenser för verksamhet, brukare och kunder. 

Samtidigt som många bristyrken kämpar med en hög genomsnittsålder varnar arbetsgivare för att det finns alldeles för få nyexaminerade i många av dessa yrken. Matchningsproblemen är alltså redan stora. Högst genomsnittsålder bland arbetskraften i bristyrken har specialpedagoger med 51 år. Efterfrågan på specialpedagoger är för närvarande mycket hög med 82 procent av arbetsgivarna som anger brist även på nyutexaminerade i yrket.

Den höga efterfrågan förväntas bestå under den närmaste tioårsperioden. Det innebär att utmaningen existerar både här och nu och på sikt. I nuet tvingas arbetsgivare och medarbetare laga efter läge men om vi på sikt ska kunna vända utvecklingen måste åtgärder till nu. Inte sen.

För att få fler att söka sig till bristyrken samtidigt som fler också väljer att stanna kvar krävs många olika insatser:

Fler måste utbildas. Det handlar dels om att bygga ut utbildningar där söktrycket är högt. För bristyrkesutbildningar som har lägre söktryck måste först yrkets attraktivitet höjas så att fler söker sig till utbildningen. För att lyckas med det måste villkoren förbättras.

Fler måste få möjlighet att utbilda sig senare i livet eller byta bana efter några år i arbetslivet. Dessutom kräver många av bristyrkena med hög medelålder specialistutbildning, något som ofta är kostsamt för individen, både i form av tid och pengar.

Arbetsmiljön måste bli bättre så att fler väljer att stanna kvar i sitt yrke. Genom systematiskt arbetsmiljöarbete kan sjukskrivningar minska och de som arbetar inom dessa yrken kan få möjlighet att ägna sig åt sitt kärnuppdrag.

För att äldre ska kunna arbeta fler timmar krävs en flexibilitet, som gör det möjligt att trappa ner arbetstiden, men i gengäld arbeta längre upp i åren.

Vi måste få till en generationsväxling. De äldre kan trappa ner samtidigt som de agerar handledare åt nyutexaminerade personer.

Arbetskraftsbristen får direkta konsekvenser för patienter, elever och andra brukare som antingen får vänta längre på offentlig service eller får välfärd av sämre kvalitet. I det privata näringslivet hämmas tillväxten. Samtidigt måste vi komma ihåg att en hög medelålder i många bristyrken innebär mycket goda jobbutsikter för de ungdomar som vill utbilda sig till dessa yrken, liksom för de yrkesverksamma som önskar byta jobb.

Dessa yrken är inte bara viktiga för att vårt samhälle ska fungera väl – de ger även möjlighet att göra skillnad för den enskilde.


Eva Nordmark


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM