ÅSIKT

– Svenska domare behöver utbildning

Foto: Hovrätten väljer att betrakta en flicka som nyligen fyllt 13 år som en person med förmåga att ta samma ansvar för sina handlingar som en vuxen, skriver debattörerna.
DEBATT

Svenska domare behöver utbildas i hur barn fungerar.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

I det uppmärksammade Motalafallet betraktade hovrätten den 13-åriga flickan som vuxen och avstod helt från barnperspektivet.

Nu varnar Anna Kaldal, doktorand i processrätt, och barnpsykiater Clara Hellner Gumpert för att den kommande sexualbrottslagen kan bli tandlös, om inte domstolarna blir mer kunniga.

–Ì´0;Risken finns att vi kommer att se sådana här domar igen.

I januari i år avkunnade Göta hovrätt en dom mot fyra män i åldrarna 16, 21, 26 och 30 år. I tingsrätten hade två av männen dömts för grov våldtäkt och två för medhjälp till grov våldtäkt av en 13-årig flicka. I hovrätten ändrades brottets rubricering och i stället dömdes två av männen för det lindrigare brottet sexuellt utnyttjande och fick sina straff rejält sänkta. De övriga två friades helt. Enligt tingsrätten hade flickan följt med den 16-årige pojken till en lägenhet där tre vuxna män redan befann sig. Där försåg männen henne med alkohol vilket ledde till att hon hamnade i ett vanmaktstillstånd. Åtminstone två av männen utnyttjade sedan hennes hjälplöshet och genomförde samlag med henne. Flickan har oklara minnesbilder från händelsen. Hon kräktes flera gånger och behövde hjälp för att ta sig till duschen och klä på sig.

Enligt hovrätten hade flickan frivilligt intagit alkoholen och hamnat i ett hjälplöst tillstånd. Därefter genomförde två av männen samlag med henne. Alla är således överens om att den 13-åriga flickan intagit alkohol inför männens ögon, att hon hamnade i ett hjälplöst tillstånd och att minst två av männen utnyttjade denna omständighet genom att ha samlag med henne.

Är denna dom rimlig utifrån vad vi vet om barns utveckling och mognad? Självklart inte – i det här fallet borde hovrätten ha vägt in det förhållandet att brottet var riktat mot ett barn.

Enligt svensk lag är det förbjudet att ha sexuellt umgänge med barn under 15 år. Att ha sexuellt umgänge med en minderårig är ett allvarligt brott med en högre straffsats än sexuellt utnyttjande, det brott som de två männen fälldes för i hovrätten. Det går inte att för samma gärning både döma för sexuellt utnyttjande och sexuellt utnyttjande av underårig.

Man kan fråga sig om hovrätten har hamnat i ett juridiskt dilemma. Svaret på den frågan är nej, eftersom det finns en laglig möjlighet att väga in ett barnperspektiv vid bedömningen av brottet sexuellt utnyttjande.

Man kan vid bedömning av brottets grovhet väga in att det riktat sig mot ett barn under 15 år. I lagens förarbeten anges att situationer som gör sexuellt utnyttjande grovt är när en ”mycket ung självförvållat drogad person utnyttjas av flera personer samtidigt”. Dessa möjligheter har inte hovrätten utnyttjat. Därmed väljer man att betrakta en flicka som nyligen fyllt 13 år som en person med förmåga att ta samma ansvar för sina handlingar som en vuxen. Varför?

I alla andra sammanhang betraktas en flicka som nyligen gått ut årskurs sex som ett barn. Att tonårsflickor som utsätts för sexuella övergrepp har svårt att hävda sig rättsligt är ett problem som uppmärksammats tidigare. Om dessa barn uppträtt omdömeslöst och befunnit sig i riskmiljöer förefaller det som om detta läggs dem till last, trots att vi annars är väl medvetna om att just omdömet hos barn och tonåringar kan svikta och att de inte alltid är medvetna om vad som är riskmiljöer.

När det gäller yngre tonåringar betonar vi därför vikten av vuxennärvaro och stöd. I den här situationen fanns vuxennärvaro. Här fanns fyra personer varav tre var män över 20 år. I stället för att se det här barnet som en individ i en utsatt situation som utnyttjas av vuxna personer, väljer rätten att betrakta omständigheterna som förmildrande utifrån gärningsmännens perspektiv. Flickans beteende förefaller läggas henne till last.

Under 2005 beräknas en ny sexualbrottslag träda i kraft. Genom den nya lagen förs ett tydligt barnperspektiv in i sexualbrottslagstiftningen. Risken finns dock att vi kommer att se sådana här domar igen. När det rör sig om svåra frågor som t ex sexualitet eller att bedöma trovärdigheten i utsagor, krävs en hög kompetens, inte minst när barn är involverade. Ett konsekvent genomfört barnperspektiv i rättsväsendet innebär att man beaktar barnets utvecklings- och mognadsnivå när man utreder brott och värderar fakta. En större kunskap om barn kan också bidra till möjligheten att man i högre utsträckning beaktar barnperspektivet i juridisk mening. Detta har inte skett i det aktuella fallet.

Frågan kvarstår varför hovrättens dom blir som den blir. Är detta ett uttryck för okunskap, oförmåga eller en förlegad syn på kvinnor och sexualitet? Barn deltar i rättsprocessen på de vuxnas villkor. Poliser och åklagare genomgår regelbundet utbildning i frågor som gäller brott mot barn. Uppenbarligen så finns ett behov av att utbilda även svenska domare.

Clara Hellner Gumpert (Barnpsykiater och blivande rättspsykiater forskare Karolinska Institutet), Anna Kaldal (doktorand i processrätt Stockholms universitet)