Debatt

Riksdagen måste säga nej till EU:s finanspakt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Stort upprop: Euro-länderna tvingas ihop till en odemokratisk överstat

Med EMU-krisen har det blivit alltmer uppenbart att det är EU:s stormakter som dikterar villkoren för övriga EU-länder. Den finanspakt, eller åtstramningspakt om man så vill, som Tyskland och Frankrike har påtvingat euroländerna innebär allt mer av precis det som hittills fungerat mycket dåligt. Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol säger att finanspakten innebär ”permanent automatisk åtstramning” och att ”det är en nederlagsstrategi, därför att beslutet skär av varje möjlighet till ekonomisk återhämtning”.

Finanspakten medför att man stramar åt tyglarna för medlemsstaternas finanspolitik (offentliga utgifter och skatter). EU-kommissionen ska kontrollera euroländernas budgetar så att de följer reglerna och underkänna budgetar om de har för stora underskott.

Om det strukturella underskottet – underskott som inte anses bero på konjunkturen – i medlemsländerna statsbudgetar överstiger 0,5 procent av BNP kan de dömas till böter på upp till 1 procent av BNP. Euroländerna blir skyldiga att skriva in kravet på budgetbalans i sin lagstiftning, helst av ”konstitutionell karaktär”.

Om länderna inte lagfäster budgetkraven kan de hamna inför EU-domstolen och dömas till böter på upp till 0,1 procent av BNP. I praktiken handlar det om att acceptera kraftiga nedskärningar i välfärden, försämringar för löntagarna och uppluckringar av de fackliga rättigheterna. Typ Grekland.

Finanspakten innebär ett tvång för länder som har euron som valuta att överge sitt demokratiska självbestämmande över finanspolitiken och acceptera en hårdare styrning från det nya Eurotoppmötet, med en särskild ordförande som kommer att dirigeras av stormakternas regeringar och där EU-domstolen, EU-kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) verkställer deras påbud. Finanspakten är därmed inte bara en centralisering utan även en avdemokratisering av den ekonomiska politiken. Inom fem år ska den mellanstatliga finanspakten upphöjas till EU-lag. Ett av syftena, precis som valutaunionen som sådan, är att tvinga ihop euroänderna till en centraliserad och odemokratisk överstat, ett slags Europas Förenta Stater.

Sverige och andra EU-länder utanför euron kan ansluta sig till euroländernas åtstramningspakt på frivillig väg. Enligt regeringens tolkning skulle Sverige inte på något sätt vara bundet av de krav som ställs på euroländerna, men skulle genom att medverka kunna ”vinna” inflytande. Men det enda Sverige tjänar på finanspakten är att Fredrik Reinfeldt får sitta med som åhörare på ett av Eurotoppmötena per år.

Att gå med i finanspakten innebär ytterligare ett steg in i den valutaunion som svenska folket röstade nej till i folkomröstningen 2003 och som 86 procent av de som bestämt sig skulle rösta nej till om det vore folkomröstning i dag (Europaanalys, maj 2012).

Riksdagen måste därför säga nej till euroländernas finanspakt.

Ali Esbati, ekonom tankesmedjan Manifest

Anders Engqvist, kommunpolitiker (MP)

Ann Charlott Altstadt, frilansjournalist

Ann-Margarethe Livh, oppositionsborgarråd (V)

Arne Johansson, chefredaktör Offensiv

Bengt Silfverstrand, tidigare riksdagsledamot (S)

Carl Schlyter, EU-parlamentariker (MP)

Carl-Axel Dominique, musiker

Carsten Palmaer, författare

Christer Johansson, solidaritetsarbetare Emmaus

Christer Themptander, konstnär

Dag Larsson, landstingsråd (S)

Daniel Carlstedt, vice ordförande Socialdemokratiska EU-kritiker

Dror Feiler, musiker och konstnär

Eva-Britt Svensson, tidigare EU-parlamentariker (V)

Gudrun Schyman, styrelseledamot Feministiskt initiativ

Göran Greider, chefredaktör Dala-Demokraten (S)

Gösta Torstensson, redaktör Kritiska EU-fakta

Hans Lindqvist, tidigare EU-parlamentariker (C)

Hans Tilly, tidigare förbundsordförande Byggnads

Hasse Nilsson, lärare och musiker

Hélène Goudin, styrelseledamot Junilistan

Håkan Blomqvist, historiker

Håkan Larsson, tidigare riksdagsledamot (C)

Ingela Mårtensson, tidigare riksdagsledamot (FP)

Ingrid Frejd, ordförande Proletären FF

Jan Hammarlund, sångare

Jan-Erik Gustafsson, ordförande Folkrörelsen Nej till EU

Jan Myrdal, författare

Jannika Fahlander, ombudsman Handels

Jessica Moya, klubbstyrelseledamot Handels

Jenny Tedjeza, redaktionssekreterare Proletären

Jenny Wrangborg, kallskänka och poet

Johan Ehrenberg, chefredaktör ETC förlag

Jon Weman, journalist och författare

Jonas Thunberg, chefredaktör Flamman

Jonas Wallin, förbundsordförande Elektrikerna

Josefin Brink, riksdagsledamot (V)

Jörgen Lundström, ordförande Seko Infranord

Kaj Ravinger, partistyrelseledamot (V)

Kajsa Ekis Ekman, författare och journalist

Krister Strömberg, ombudsman Byggettan

Kristin Linderoth, redaktionsmedlem Tiden (S)

Lars Lindgren, förbundsordförande Transport

Lars-Erik Håkansson [lehån], tecknare

Lena Gonäs, professor

Maj Wechselmann, filmare

Marcus Häggström, landstingspolitiker (MP)

Maria-Pia Boëthius, författare och journalist

Martin Villner, civilingenjör

Martin Viredius, tredje vice ordförande Transport

Martina Nilsson, kommunalråd (V)

Masood Punjabi, aktivist Välfärd utan vinst

Mats Norrstad, styrelseledamot Lärarförbundet

Mikael Gustafsson, EU-parlamentariker (V)

Mikael Nyberg, författare och journalist

Monica Dominique, musiker

Nils Lundgren, journalist och filmare

Olle Josephson, redaktör Clarté

Patrik Ljunggren, ordförande Transport avdelning 3

Per Hernmar, vice ordförande Folkrörelsen Nej till EU

Peter Burström, förbundsstyrelseledamot SSU

Peter Curman, författare

Peter Lilja, arbetsplatsombud IF Metall

Riad Aliefendic, förbundsstyrelseledamot SSU

Robert Mathiasson, partisekreterare (KP)

Robert Nyberg, tecknare

Roland Spånt, nationalekonom

Rolf Axelsson, styrelseledamot Hamnarbetarförbundet

Rolf Gustavsson, förhandlingsansvarig Svensk lokförarförening SLFF

Ronny Eriksson, pessimistkonsult

Ronny Wenngren, förhandlingschef Elektrikerna

Sanni Gerstenberg, ledarskribent Miljömagasinet

Stefan Carlén, förbundsekonom Handels

Stefan Lindborg, förbundsordförande Ung Vänster

Stefan Teleman, konstnär

Susanne Hedman, folkhögskolelärare

Sven Wollter, skådespelare

Sven Wernström, författare

Tomas Nilsson, ordförande IF Metall Malmfälten

Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi

Ulf Jarnefjord, regionalt skyddsombud Transport

Ulla Wennberg, konstnär

ARTIKELN HANDLAR OM

Politik