ÅSIKT

Regeringen blundar för skolans kunskapskris

Moderaterna: Tusentals elever lämnas bakom

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: JOHNÉR, FREDRIK WENNERLUND
Regeringens overksamma och misslyckade skolpolitik måste få ett slut, skriver Erik Bengtzboe.
DEBATT

DEBATT. Svenska elevers kunskaper brister genom hela skolkedjan. Nästan var femte elev blir inte behörig till gymnasiet, och många som kommer in på gymnasiet har svårt att hänga med.

Nu visar en ny rapport från Skolverket att elever med låga gymnasiebetyg inte heller klarar av sina högskolestudier. Regeringens overksamma och misslyckade skolpolitik måste få ett slut. Det är dags för riktiga kunskapsreformer som räddar skolan och de tusentals elever som i dag lämnas bakom.

Regeringens skolpolitik brister på punkt efter punkt. Vissa förslag är inte dåliga i sig, men helt otillräckliga för att stoppa kunskapskrisen i den svenska skolan.

Ett talande exempel var statminister Stefan Löfvens och gymnasieminister Anna Ekströms presskonferens i veckan, då ett förslag om att utöka gymnasiets yrkesprogram med kurser som ger högskolebehörighet presenterades. En lärare på plats kom med invändningen att regeringen helt missar målet, eftersom det stora problemet är att hans gymnasielever inte kan läsa.

Skolverkets nya rapport är skrämmande. Nära varannan elev med lägre betyg från ett högskoleförberedande program klarade inte att ta hälften av sina högskolepoäng det första året.

Elever med utländsk bakgrund klarar sig sämre än andra, pojkar klarar sig sämre än flickor, och elever med föräldrar utan akademisk examen börjar i mindre utsträckning på högskolan över huvud taget. Det är ett misslyckande för hela skolan som borde vara platsen där alla barn och unga, oavsett bakgrund, har samma chans.

Moderaterna vill utöka undervisningstiden i skolan, införa mer matematik på schemat och se till att alla elever börjar årskurs ett redan vid sex års ålder.

Vi vet att tidiga insatser är helt avgörande för att ingen ska hamna efter. Vi satsar mer än regeringen på lovskola och vill utveckla en helt ny Yrkesskola med möjlighet till riktiga jobb för många av de tusentals elever som annars hoppar av skolan och riskerar att fastna i arbetslöshet och utanförskap.

Vi säger ja till ordentlig uppföljning av kunskaper, ja till nationella prov och ja till en stärkt lärarkår med respekt i klassrummet och nolltolerans mot stök och bråk.

Rapporten visar också att elever från kommunala skolor klarar sig något bättre än elever från friskolor, trots att friskoleeleverna har högre betyg.

Ur det perspektivet är det extra oroande att regeringen konsekvent motsätter sig reformer för att säkra att bedömningen av elevernas kunskaper är likvärdig och rättvis över hela landet. Regeringen tar bort nationella prov på gymnasiet och säger nej till vårt förslag om att rätta proven externt av en central nationell kommitté.

Gymnasieminister Anna Ekström drar sig inte för att uttrycka ilska mot friskolor, men samtidigt motsätter hon sig just de reformer som krävs för att komma tillrätta med problemen.

Skolverkets nya rapport är en bakläxa för regeringens skolpolitik. Sverige behöver en ny alliansregering och gedigna kunskapsreformer som ser till att skolan blir en språngbräda för att förverkliga mål och drömmar, och som vänder en utveckling där tusentals elever är så dåligt rustade att de inte klarar av varken gymnasie- eller högskolestudier.

Fyra år har gått utan att Socialdemokraterna agerat. Det är fyra år för mycket.


Erik Bengtzboe, skolpolitisk talesperson (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM