Debatt

Orbacks idéer är skrämmande

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Utnämningen av den nye ministern Jens Orback är ett oroväckande bakslag, skriver 16 representanter för de sakfrågor som Orback kommer att arbeta med.
Utnämningen av den nye ministern Jens Orback är ett oroväckande bakslag, skriver 16 representanter för de sakfrågor som Orback kommer att arbeta med.

DEBATT

Att utnämna Jens Orback till jämställdhets-, integrations-, demokrati- och storstadsminister är ett stort bakslag på samtliga områden.

Det menar 16 företrädare för de olika sakfrågorna, som kallar honom både familjefundamentalist och kolonialist.

– Vad vi ser är en nyliberal politik med rasistiska förtecken, hand i hand med en stark nykonservatism där kärnfamiljens och faderns roll i samhället betonas som ett fundament, skriver de.

I måndags tillträdde Jens Orback som jämställdhets-, integrations-, demokrati- och storstadsminister. Många feminister ser utnämningen av Orback som ett slag mot feminismen, och mot insikten att det finns en könsmaktstruktur som gynnar män som kollektiv. Men valet av Orback är dessvärre mer än så – det är ett tydligt uttryck för Göran Perssons problematiska syn på demokrati.

Efter att ha tagit del av Jens Orbacks politiska visioner i dags- och kvällspress finner vi det djupt oroväckande att Orback är den högsta ansvariga politikern för frågor som rör rasism, sexism och demokrati. Många års kvinnokamp, antirasistiskt arbete och hbt-aktivism (homo-, bi-, transpersoner) har synliggjort och kritiserat de strukturer som ständigt skapar gränser i våra liv.

Vad vi ser är en nyliberal politik med rasistiska förtecken, hand i hand med en stark nykonservatism där kärnfamiljens och faderns roll i samhället betonas som ett fundament.

Det blir tydligt i hans uttalande i Dagens Nyheter den 31 oktober. Tanken att stärka den offentliga sektorn, som är direkt avgörande i många människors liv, är inte bara fjärran. Den är hos Orback ersatt med ett politiskt mål om en stark privat tjänstesektor där bland annat flyktingar ska kunna köpas.

”Vi behöver en växande tjänstesektor. Inte minst tänker jag på dem som kommer hit som flyktingar och som kan baka bröd, sy, passa barn och städa. De ska kunna få utlopp för sitt kunnande och dessutom få betalt för det.”

Detta säger en nytillträdd integrationsminister.

Orbacks uttalande går i linje med koloniala idéer som bland annat varit grunden i västvärldens utsugning av övriga världen. Det skrämmande är att dessa idéer kommer att påverka regeringens problemformuleringar och politik, och därmed synen på oss själva och andra, här och nu.

Integration ser Orback som något som sker i ”förorten”. I samma intervju säger han:

”Min fru är gymnasielärare i en av förorterna, så jag får ju dagliga rapporter.” Integration för Orback handlar om flyktingar och invandrare och inte om det dominerande svenska samhället.

Med valet av Orback har Göran Persson även visat att socialdemokratin tar ett tydligt steg mot en politik som betonar den biologiska familjen som den centrala byggstenen i samhället.

Orback har utmärkt sig som familjefundamentalist. Familjen ska bevaras till varje pris, även om det innebär en ständig skräck för både kvinnor och barn som lever under våld och hot från före detta familjemedlemmar.

Göran Persson har med tillsättandet av Orback slagit fast att socialdemokraternas politiska visioner inte skyggar för en nyliberal syn på invandrare och flyktingar och en nykonservativ syn på kärnfamiljen. Valet av Orback måstes tolkas som ett närmande till länder som Österrike, Danmark och Holland där integrations- och jämställdhetspolitiken bygger på en rasistisk bild med synen på flyktingar som billig reservarbetskraft, och där den heteronormativa ordningen befästs allt mer.

Vår vision är en annan: Vi vill ha en värld fri från exploatering av människor, där kön, sexualitet och etnicitet inte ska vara faktorer för underordning.

Utnämningen av den nye ministern är i högsta grad politisk. Och som feminister, antirasister och hbt-aktivister betraktar vi det som ett oroväckande bakslag.

Nabila Abdul Fattah (rappare och frilansskribent), Anna Bredström (doktorand Tema Etnicitet Linköpings universitet), Meriam Chatty (doktorand Forskarskolan Demokratins villkor Örebro universitet), Ulrika Dahl (fil dr i genusvetenskap Södertörns högskola), Pia Laskar (idéhistoriker och genusvetare Stockholms universitet), Devrim Mavi (journalist och redaktör för Mana), Lawen Mohtadi (frilansjournalist), Diana Mulinari (docent i sociologi Lunds universitet), Paula Mulinari (doktorand Tema Genus Linköpings universitet), Paulina de los Reyes (docent i ekonomisk historia Uppsala universitet), Tiina Rosenberg (genusforskare), Kerstin Sandell (forskarassistent Tema Genus Linköpings universitet), Birgitta Stenberg (författare), Anna-Maria Sörberg (chefredaktör för Kom Ut), Ana L Valdés (författare), America Vera-Zavala (författare aktivist)

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt