ÅSIKT

Så ska vi lösa vår tids största politiska fråga

Vi har inte råd att upprepa förra regeringens misstag, skriver miljöminister Karolina Skog

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Anders Wiklund/TT och Regeringskansliet
DEBATT

DEBATT. Sverige står inför en enorm omställning. Vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

För att åstadkomma det krävs förändringar i flera led. Bonus-Malus som infördes den 1 juli, innebär att bilar med nollutsläpp blir mycket billigare och att bilar med högre utsläpp får en förhöjd fordonsskatt.

Men vi kan inte bara fokusera på nybilsköp – vår befintliga fordonsflotta måste också ställas om. Det gör vi med Bränslebytet.

En effektiv miljö- och klimatpolitik sätter tydliga villkor för alla delar av samhället och kräver skarpa styrmedel som leder till reella förändringar i beteenden och minskade utsläpp. Här krävs långsiktiga perspektiv som klarar av att hantera flera aspekter av miljöfrågorna samtidigt.

Vi måste hantera frågan om luftkvalitet i städer samtidigt som vi angriper klimatutsläppen. Tidigare regering misslyckades med det när de valde att subventionera dieselbilar och de misstagen har vi inte råd att upprepa.

När man diskuterar den svenska fordonsflottan ställs man inför utmaningen att diskutera flera problem samtidigt.

Vi vet att dieselmotorn är en effektiv motor som är bra på landsbygden. Samtidigt vet vi att den bidrar till stora mängder hälsovådliga utsläpp i våra tätorter. I vissa stadskärnor leder utsläppen faktiskt till att folk blir sjuka och dör i förtid.

För att lösa det problemet krävs en politik för landsbygden och en annan för städerna. Den lösning vi funnit är att tillåta miljözoner i de städer som har problem med hälsoskadliga luftföroreningar.

Genom dessa kan dieselbilen fortsätta användas där vi inte har problem med luftkvalitet samtidigt som de äldre smutsigaste dieselbilarna kan stängas ute från områden där problemen faktiskt är så allvarliga att folk dör. Detta är en pragmatisk lösning som lyckas hantera flera dimensioner samtidigt. Vi gör också stora investeringar i kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. Även alternativen till bil måste vara tillgängliga och hålla hög kvalitet.

Alla i Sverige har inte möjlighet att köpa en ny bil, och det vore heller inte önskvärt att de gjorde det.

Bilproduktionen i sig innebär en stor klimatpåverkan. Därför vore en massiv skrotning av fungerande bilar inte vettigt. För att ändå ge incitament till de som ska köpa en ny bil har vi infört Bonus-Malus som ger ett kraftigt stöd till bilar med nollutsläpp. För alla som har kvar en bensin- eller dieselbil har vi istället infört Bränslebytet som precis trätt i kraft.

Bränslebytet innebär att miljövänligare biodrivmedel blandas in i diesel och bensin och att den inblandningen över tid successivt ökar. Miljöpartiet vill att den sista droppen fossilt bränsle ska säljas redan 2030 och Bränslebytet är ett skarpt verktyg för att åstadkomma det. Det här är två lösningar som hanterar två olika problem. Den ena möter utmaningen om att ställa om nybilsköpen till att bli miljövänligare och den andra gör att alla får mer miljövänligt bränsle i tanken, utan att de behöver göra någonting.

Vår framtid är avhängig att politiken klarar av att ta sitt klimatansvar. Det ska aldrig vara upp till individen att lösa vår tids största fråga, det måste ske politiskt.

Miljöpartiet har under de senaste fyra åren levererat historiskt stora miljösatsningar som klarar av att balansera allvaret i situationen och praktiskt genomförbara lösningar. Under nästa mandatperiod vill vi fortsätta skruva upp reformtempot. Det är bara så vi kan klara klimatutmaningen.


Karolina Skog, miljöminister (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM