Debatt

Klimatmålen kräver mer och snabbare handling

Professor i klimatologi: Beslutsfattare måste göra det lättare för individen att välja klimatklokt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Klimatfrågans startsträcka har varit lång fram till att vi i dag är i en akut fas, skriver Markku Rummukainen. Bakgrundsbilden är från 18 juli 2020 och visar en regnskog som slukats av brand i Brasilien. Experter säger att eldsvådorna håller på och puttar världens största regnskog mot en tippningspunkt, efter vilken den riskerar att sluta genera tillräckligt mycket regn för att bevara sig själv. Regnskog lagrar stora mängder koldioxid och när den förstörs släpps koldioxiden ut i atmosfären igen.
Klimatfrågans startsträcka har varit lång fram till att vi i dag är i en akut fas, skriver Markku Rummukainen. Bakgrundsbilden är från 18 juli 2020 och visar en regnskog som slukats av brand i Brasilien. Experter säger att eldsvådorna håller på och puttar världens största regnskog mot en tippningspunkt, efter vilken den riskerar att sluta genera tillräckligt mycket regn för att bevara sig själv. Regnskog lagrar stora mängder koldioxid och när den förstörs släpps koldioxiden ut i atmosfären igen.

DEBATT

DEL 5 AV 14 I DEBATTSERIEN NÖDLÄGE

Kunskap ger en grund att bygga på i klimatarbetet. Kunskap finns om både problemet och lösningar. Det är ganska länge sedan som det slogs fast att klimatutsläppen gör jorden varmare, och att det leder till stora och svårhanterliga konsekvenser.

Kunskapsläget är rikt också om att möjliga åtgärder finns, och att dessa dessutom kan bidra till utvecklingen mot en mer hållbar och mer jämlik värld, samt bevarandet av biologisk mångfald. Takten i klimatarbetet har ökat på senare år, men det går alltjämt ganska långsamt och utsläppen har inte börjat minska. Varför är det så?

Det finns inte några generella ekonomiska invändningar mot en klimatomställning. Förvisso finns engångskostnader förknippade med exempelvis ny teknik eller infrastruktur, men en återbetalning sker över tid genom de många nyttorna som skapas.

Oavsett klimatfrågan skulle investeringar i industrin, samhällets infrastruktur och även privatekonomiskt ändå göras under kommande år och årtionden.

Klimatomställningens ekonomi handlar mindre om mer pengar än om vilka investeringar som görs och när. Omställning handlar om utveckling och i synnerhet att medvetet välja en utveckling, i stället för att drivas framåt in i framtiden genom tillfälligheter.

Klimatfrågans startsträcka har varit lång fram till att vi i dag är i en akut fas. Utsläppen började öka redan för ett par hundra år sedan. Studier om hur utsläppen påverkar klimatet gjordes redan för över hundra år sedan.

Klimatvetenskapen har successivt fyllt på kunskapsläget, och i dag finns en ordentlig grund för beslut. Att klimatets förändring syns allt tydligare runtomkring oss har också bidragit till att klimatfrågan uppmärksammas allt mer.

Världssamfundet började ta sig an klimatfrågan för mer än trettio år sedan. Det har lett till internationella förhandlingar, framväxt av nationell klimatpolitik i världens länder, mobilisering i civilsamhället, och även nytänkande i näringslivet.

I och med Parisavtalet 2015 har världen gemensamma klimatmål och en ny process för fortsatt samarbete. Allt fler länder siktar på att både bli av med utsläppen och att hantera klimateffekter.

Genomförandet av utfästelserna skulle innebära att ”business-as-usual”-scenarier (en framtid utan klimatpolitik/utsläppsminskningar) som skulle leda till 4-5 graders global uppvärmning fram till 2100 kan börja avskrivas.

Det är förstås positivt, men även en uppvärmning på omkring 2,5-3 grader, som genomförandet av hittills gjorda utfästelser skulle innebära, handlar om stora och omfattande klimateffekter på samhället och naturen. Det handlar inte minst om ökad värme, högre havsnivå, mer ofta förekommande och intensivare extremväder, förändrad nederbörd och krympande isar.

Risken för så kallade tippningspunkter – exempelvis förhållandevis snabba omfattande förändringar i landisar, havsströmmar, klimatutsläpp från ekosystem – går inte heller att avskriva. Det behövs helt enkelt mer för att nå de globala klimatmålen, både verkställande av redan gjorda utfästelser och ytterligare åtgärder. Dessutom behöver takten genomgående öka.

Varför går det inte snabbare då? En viktig anledning är att världens länder har olika förutsättningar och har kommit olika långt i välfärdsutvecklingen. Skillnader finns också inom länder.

Tidigare tagna beslut om och investeringar i fossila lösningar och etablerade beteendemönster utgör också bromsar. Det finns komplexa samband som spänner över tid, världsdelar och aktörer.

Rättviseargument handlar om att detta behöver tas hänsyn till, både i förväntad takt på omställning och tillgång till stöd till klimatomställningen (finansiering, tekniköverföring, hantering av klimateffekter). Bra fördelningspolitik är viktig när en viss klimatåtgärd påverkar någon grupp oproportionellt mycket.

En lång rad klimatlösningar är egentligen ganska osynliga för många och utan direkt påverkan på ens vardag. Få upplever EU:s utsläppshandelssystem från nära håll.

El från vindkraft och sol kommer till samma eluttag hemma som el från andra källor. Fossilfritt stål är lika mycket stål som stål som har producerats med gamla processer. En elbil tar en dit man ska lika fint som en bensin- eller dieselbil, och därtill både billigare (i drift) och tystare.

Minskat matsvinn sparar jord till naturen och pengar på kontot. Effektivare prylar som går att laga, återanvända och återvinna funkar lika bra som sådana som köps, används, och sedan kastas.

Samtidigt, att få ett vindkraftverk intill knuten eller en vall framför fönstret kan också påverka. Själva tanken om att förnya ens vanor kan också kännas svår. Bara det faktumet att vi pratar om ”omställning” kan låta skrämmande, men också spännande.

Det är utan tvekan mycket som behöver falla på plats för att det ska gå i lås. Beslutsfattare och de med relevant rådighet behöver till exempel se till att

  • förnybar energiproduktion fortsätter att byggas ut
  • det finns laddningsinfrastruktur längs vägarna
  • det blir möjligt att välja en elbil oavsett hushållsekonomin
  • städer och annat klimatsäkras
  • det ställs klimatkrav på tjänster, tillverkning av varor och återvinning
  • nya lösningar får fotfäste på etablerade marknader.

Då blir det enklare också för individen att välja klimatklokt och skippa annat. Även till synes små beslut summerar upp till en maktfaktor på samhällsnivå.

Väntar vi tills imorgon hinner förutsättningarna förändras, riskerna tillta, och framtiden blir mer osäker.

Glasklart är att vi har allt sämre med tid vad gäller de klimatmål som vi själva har tagit på oss.

Beslut som tas eller inte tas i dag kastar en skugga framåt i tiden, på gott eller ont, vare sig det handlar om ett nytt energisystem eller en ny bil. Tar vi beslut aktivt sätter vi oss i förarsätet. Låter vi oss att bara svepas med riskerar vi låsa oss ute från lösningar.


Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet


Markku Rummukainen är klimatforskare sedan mer än 25 år tillbaka, och har på olika sätt även medverkat i bland annat FN:s klimatförhandlingar och är nu Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Nödläge – en debattserie om klimatet

LÄS VIDARE

DEBATTREDAKTÖREN: I dag inleds debattserien ”Nödläge”

ÄMNEN I ARTIKELN

Nödläge – en debattserie om klimatet

Parisavtalet

Klimat & miljö

Klimatpåverkan

Klimathotet

IPCC

Klimatförändringar