Debatt

Jag stänger inte dörren för någon om försvaret

Replik från försvarsminister Peter Hultqvist om försvarsuppgörelsen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Regeringen kommer att arbeta vidare med ett en försvarspolitisk proposition till riksdagen. Det kommer att ske inom det budgetsamarbete vi har med C och L, men jag stänger inte dörren för någon, skriver Peter Hultqvist.

DEBATT

REPLIK. Regeringen kommer att, i jämförelse med innevarande budgetår, öka försvarsanslagen med 40 procent. Det innebär att hela 25 miljarder kronor tillförs i direkt nivåhöjning under 2021–2025, vilket i praktiken innebär det ett samlat tillskott på 75 miljarder kronor. Det är den största satsningen på det militära försvaret sedan 1950-talet.

Orsaken till detta är det säkerhetspolitiska läget försämrats över tid. En stärkt svensk militär förmåga är nödvändig.

Den ryska militära förmågeuppbyggnaden, övningsverksamheten, brotten mot folkrätten i Georgien och Krim samt den tydliga underminerande verksamhet som riktas mot demokratier i väst är en realitet. Därför behöver vi också fördjupa våra samarbeten med andra länder och partners.

Samtidigt härjar det nya Coronaviruset. För att möta utmaningarna på samhällsekonomin har regeringen och samarbetspartierna lagt fram stödåtgärder motsvarande 250 miljarder kronor i direkt budgetpåverkan för 2020. Till det kommer garantier för 230 miljarder kronor och likviditetsförstärkningar på 335 miljarder kronor.

Situationen är extrem. Vi vet ännu inte hur den ekonomiska tillväxten kommer att se ut eller hur arbetslösheten och statens ekonomi kommer att utvecklas. De samhällsekonomiska effekterna är svåra att överblicka. Det går inte att bortse från detta.

Moderaterna och andra partier kräver omedelbara ytterligare åtaganden i nivån 40–45 miljarder kronor för åren 2026–2027 och bortåt. Regeringspartierna vill i stället se en kontrollstation i januari 2023, som ska värdera planeringsinriktningen 2026–2030 samt frågan om ramar. Vid värderingen ska det även det då aktuella statsfinansiella läget och behov inom andra områden beaktas. Mot bakgrund av den nuvarande ekonomiska utvecklingen borde det anses rimligt.

Nu kommer regeringen att arbeta vidare med ett en försvarspolitisk proposition till riksdagen. Det kommer att ske inom det budgetsamarbete vi har med Centerpartiet och Liberalerna, men jag stänger inte dörren för någon. De överenskommelse som tecknades med Centerpartiet och Liberalerna om den ekonomiska utvecklingen åren 2021–2025 kommer att utgöra en grund.

Att regeringens överläggningar med försvarsberedningen av mig ”lagts på is” är inte detsamma som att möjligheterna till dialog upphört.

Alla som har deltagit i överläggningarna om det militära försvaret har lagt ned cirka 100 timmar i sammanträdestid på detta under ett antal veckor. En lång rad utredningsarbeten har som en konsekvens av detta genomförts av inte minst hårt arbetande tjänstemän i Försvarsdepartementet. Försvarsmakten har också engagerats.

Mycket arbete har genomförts för att svara på en lång rad frågeställningar. Hänsyn har tagits till gällande sekretessregler. Stora delar av det som utvecklats under denna tid kommer att finnas med i regeringens förslag till riksdagen.

Det gäller sådant som en ökad satsning på armén. Ökat antal värnpliktiga till 8 000, stärkt brigadförmåga, starkare ledning och logistik, fortsatt satsning på försvaret av Gotland, fler artilleripjäser och fortsatt satsning på basplattan i form av fordon, vapen och personlig utrustning är en del av detta. Den samlade krigsorganisationen ökar från 60 000 till 90 000 befattningar.

Stora belopp kommer avsätta till den marina förmågan och till flygvapnet. Ytterst krävs en operativ balans mellan Försvarsmaktens olika delar.

Sedan 2015 har nivån på anslagen till det militära försvaret ökat med cirka 10 miljarder vilket innebär att totalt 33 miljarder kronor tillförts det militära försvaret åren 2016–2020. Med denna 25 procentiga ökning har trenden definitivt brutits efter många år av nedskärningar och åtstramningar. Nu står vi inför ytterligare stora satsningar som historiskt sett inte har sin motsvarighet sedan 1950-talet.

Självfallet finns ingen anledning att förneka de stora behov som finns efter decennier av neddragningar. Men det finns heller ingen anledning att fördunkla det faktum att vi sedan 2015 bygger en starkare militär förmåga och att det nu kommer att fortsätta.


Peter Hultqvist, försvarsminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE

DEBATT Hultqvist bär ansvaret för sammanbrottet

ÄMNEN I ARTIKELN

Peter Hultqvist

Försvarsmakten

Försvarsdepartementet

Socialdemokraterna

Centerpartiet

Liberalerna

Coronaviruset