ÅSIKT

Nej, Trump – Sverige ska ut ur Afghanistan

Debattörerna: Presidentens nya linje öppnar för fullskalekrig

Med Trumps nya linje blir det inte möjligt att ens låtsas upprätthålla fiktionen om att de utländska styrkorna är icke-stridande. De nya insatsreglerna öppnar åter igen för fullskalekrig, skriver debattörerna Lars-Gunnar Liljestrand och Thage G Peterson
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. USA vill nu trappa upp kriget i Afghanistan. USA:s president Donald Trumps tal den 21 augusti där han lade fast den amerikanska politiken för kriget i Afghanistan gör det helt omöjligt för Sverige att fortsätta med militära rådgivare i landet under Nato:s ledning.

Trump deklarerade USA:s fortsättning i ett krig utan slut.

Han drog tre ”fundamentala” slutsatser om kriget:

• Det fordras ett ”hedersamt och långsiktigt” slut på kriget.

• Ett snabbt tillbakadragande skulle riskera ett nytt 11 september i USA.

• De säkerhetshot USA ser i Afghanistan är ”ofantliga” (immense) genom närvaron av terroristorganisationer.

Situationen är komplex och svårhanterad men i slutändan kommer vi att vinna sa presidenten.

Enligt Trump är kärnpunkten i den nya krigsstrategin en övergång från en tidsbaserad politik till en som styrs av läget. Situationen på marken kommer att styra vilka insatser USA kommer att göra och för hur lång tid, ”Jag säger inte när vi kommer att gå till attack men vi kommer att attackera.”

Även om Trump inte själv nämnde några siffror har amerikanska medier uppgifter om att ytterligare 4000 soldater kommer att sättas in i kriget.

En politisk lösning är enligt Trump inte på agendan och förefaller honom mycket avlägsen:

”Någon gång efter en effektiv militär insats blir det kanske möjligt med en politisk uppgörelse som inkluderar element av talibanerna men ingen vet säkert om det någonsin kommer att hända.”

Kriget ska intensifieras och insatsreglerna för de amerikanska styrkorna ska ändras så att ”befälhavarna på fältet fullt ut och snabbt kan genomföra kriget mot fienden.”

Trump förklarade att han kommer att vända sig till Nato och globala partners för att få stöd för den nya strategin och be dem sätta in ytterligare trupper och att ge ytterligare finansiellt stöd för kriget. Trump sade sig vara övertygad om att dessa partners kommer ställa upp.

Allt tal om USA:s stöd till uppbyggnad av en demokratisk stat i Afghanistan avfärdades.

Sverige deltar, sedan Isaf-styrkorna drogs tillbaka 2014, med 30 soldater i den Nato-ledda insatsen Resolute Support (RSM) i Afghanistan.

Svenska regeringen skrev i sin proposition inför det senaste riksdagsbeslutet att det militära engagemanget i Afghanistan att RSM skulle vara ”icke-stridande” soldater. De svenska militärerna skulle ha rollen som rådgivare, utbildare och ge stöd åt den afghanska armén.

Men någon tydlig gräns mellan dessa uppgifter och att direkt delta i strid har dock inte upprätthållits av Nato och USA. Sedan början av 2015 har RSM och amerikanska specialstyrkor upprepade gånger varit inblandade i direkta strider mot talibaner det vill säga upprorsbekämpning.

Med Trumps nya linje blir det inte möjligt att ens låtsas upprätthålla fiktionen om att de utländska styrkorna är icke-stridande. De nya insatsreglerna öppnar åter igen för fullskalekrig.

De vackra orden om att Sverige är i Afghanistan för att bygga ett demokratiskt samhälle och att vi deltar i kriget för kvinnors rättigheter faller som ett löv till marken efter Trumps kategoriska deklaration att detta inte är USAs uppgift. Nu är det enbart krig och dödande det är fråga om.

I regeringens proposition till riksdagen i höstas om fortsatt svensk trupp i Afghanistan sattes som tidigare alla år målet ” övergripande syftet att åstadkomma en långsiktig stabilitet i landet.”

År 2002 när Sverige gick in i kriget gällde det samma sak. Då började Sveriges deltagande i kriget med 45 soldater som under högst sex månader skulle hjälpa till att upprätthålla säkerheten i Kabul. Sedan trappades antalet soldater upp år efter år till att bli den största svenska militära insatsen efter Napoleonkrigen 1812.

Någon långsiktig stabilitet som den svenska regeringen talade om är inte i sikte. Enligt en rapport till amerikanska kongressen kontrollerar nu afghanska regeringen i Kabul endast 57 procent av landets distrikt vilket är en nedgång med 15 procent från föregående år.

Trumps Afghanistanpolitik innebär ett krig utan slut och dessutom nu ett upptrappat krig.

När Trump förutsätter att USAs alla globala partners kommer att bidra med mer trupper och mer pengar till kriget får den svenska regeringen inte ge efter om Sverige får påtryckningar att fortsätta kriget.

Sverige hade inte i Afghanistan att göra. Detta sade också regeringens egen utredare i utvärderingen av krigsinsatsen.


Lars-Gunnar Liljestrand, tidigare ordförande i Föreningen Afghanistansolidaritet
Thage G Peterson, tidigare försvarsminister och riksdagens talman (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.