Debatt

Sverige måste ha egna kunskapsmätningar

Academedia: Dikeskörningen med Pisa visar ett tydligt problem

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Problemen med Pisa visar att vi behöver egna nationella oberoende kunskapsmätningar. Inför nationella prov som rättas centralt och se till att proven blir jämförbara över tid, skriver åtta representanter för Academedia.

Foto: GETTY

DEBATT

DEBATT. Den svenska dikeskörningen med den senaste Pisa-undersökningen visar att nationella oberoende kunskapsmätningar är helt nödvändiga.

Sverige är i princip det enda land som inte har egna oberoende kunskapsmätningar vilket gör att det är omöjligt att bedöma hur det svenska skolsystemet och dess olika huvudmän fungerar.

I dag förlitar vi oss helt på en internationell undersökning, som dessutom bara görs vart fjärde år. Det duger inte.

För att kunna förbättra resultaten i den svenska skolan måste vi ha tillförlitliga uppgifter om hur väl den svenska skolan lyckas. Det saknas i dag. Vi har därför inte verktyg att utvärdera olika förändringar i skolsystemet. Svensk skola kör utan vare sig karta eller kompass.

Ett fungerande betygssystem är stabilt och långsiktigt. Det svenska systemet har, liksom läroplanen, i stället präglats av många förändringar genom åren. Fokus har flyttats från skolans viktiga kunskapsuppdrag.

Inte bara elever och familjer har svårt att förstå kunskapsmål och betygssättning, många lärare och skolledare uttrycker samma sak. 

Detta är allvarligt. Betygsättning handlar om likvärdighet och rättvisa och påverkar generationer av elever.

Skolverket har i rapporten ”Likvärdiga betyg och meritvärden” identifierat bristande likvärdighet i betygsättningen som ett oroande problem och är starkt kritiska. I den framgår att det i dag är omöjligt att skapa en likvärdig och rättvis betygssättning.

Bristen på likvärdighet är allvarligt för skolsystemet och om tilliten till betygen urholkas påverkas hela utbildningssystemets legitimitet.

Problemet är välkänt, men kvarstår, trots insatser. Det är inte lärarnas fel att det görs olika tolkningar av mål, kriterier och elevernas kunskaper. Ansvaret för den bristande nationella likvärdigheten vid betygssättning ligger på systemnivå.

Att det sedan är just Skolverket som i förra veckan fick stark kritik från Riksrevisionen för att ha exkluderat alltför många elever från Pisa-resultaten och därmed gjort att mätningen givit en för positiv bild, måste ses som en ödets ironi.  

Staten har misslyckats med att ta ansvar för själva kärnan i sitt uppdrag, att utforma en skarp läroplan med tydliga mål samt att på ett oberoende sätt mäta hur skolor och huvudmän löpande når dessa mål. I rapporten föreslås i korthet:

  1. Inför nationella prov som rättas centralt som speglar hela utbildningens kunskapsmål.
  2. Se till att de nationella proven blir jämförbara över tid.
  3. Samordna lärarens betygsbedömning med resultaten av de nationella proven. Det betyder att vi utnyttjar en kombination av lärarens profession och unika information om eleverna med centralt bedömda prov på ett sätt som tydliggör de nationella provens normerande roll och samtidigt stärker den enskilda elevens rätt till en rättvis bedömning.

Detta borde ha ett brett politiskt stöd i riksdagen och vara enkelt att besluta om.

Eftersom Sverige saknar oberoende mätningar av elevernas kunskaper är vi helt beroende av internationella kunskapsmätningar som Pisa och Timss där stora elevgrupper genomför samma prov.

Mätningarna görs med flera års mellanrum och det går också åratal mellan det att proven genomförs och resultatet redovisas. Då är det svårt att utvärdera svensk skola.

När vi inför oberoende kunskapsmätningar ökar transparensen, mätbarheten och möjligheten till uppföljning av reformer. Det tror vi är bra. Betygen blir mer rättvisande.

Då stärks Sveriges roll som kunskapsnation, och det skapas likvärdighet och goda möjligheter för generationer framöver.


Anders Bülow, styrelseordförande Academedia
Johan Andersson, VD Mellby Gård, styrelseledamot
Ann-Marie Begler, fd generaldirektör, styrelseledamot
Håkan Sörman, fd landshövding och tidigare vd i SKR, styrelseledamot
Pia Rudengren, styrelseledamot
Anki Bystedt, styrelseledamot
Silvija Seres, styrelseledamot
Anders Lövgren, styrelseledamot


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

Aftonbladet

/

Debatt

/

Krisen i den svenska skolan

LÄS VIDARE

DEBATT Mörkade Ekström skolans problem?

ÄMNEN I ARTIKELN

Krisen i den svenska skolan

Skola & utbildning

Academedia

Utbildningspolitik

Skolverket

Håkan Sörman

Pisa, Programme for international student assessment