Debatt

Marknaderna stoppas – men vi får inget stöd

Debattören: Regeringen måste ta ansvar, ni dödar en hel bransch

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Företagare på landets cirka 700 marknader är den enda grupp av varuhandlare som genom lagstiftning fråntas möjligheten att bedriva sin näring med 100 procent. Alla övriga affärsidkare inom handel kan fortsätta sin verksamhet. Trots det får vi inget inget stöd från regeringen, skriver Stig Wiklund.

Foto: TT, PRIVAT
DEBATT

DEBATT. Torg och marknadshandeln är den äldsta formen av handel. Den fyller en viktig ekonomisk och social funktion i samhället.

Marknadshandeln är den handel som i Sverige bär traditioner långt innan den fasta handel fritt kunde etableras. Marknader har, trots internet-handelns utveckling, fortsatt att vara välbesökta.

Marknaderna beräknas ha cirka 15 miljoner besök per år, där marknadshandlarnas försäljning uppskattas till över en miljard årligen.

Företag inom marknadshandel arbetar på cirka 700 marknader runt om i Sverige. Enligt en doktorsavhandling från början av 2000-talet fanns det, vid tidpunkten för avhandlingen, cirka 1200 heltidssysselsatta marknadshandlare och cirka 2 500 på deltid. Någon senare undersökning har inte gjorts, men antalet fasta affärsidkare uppskattas ha minskat något till att nu vara cirka 1 000 marknadshandlare.

På grund av covid-19 pandemin, och den lag som riksdagen lagt fast, är inkomstbortfallet 100 procent för de företag som är verksamma i branschen. Med detta följer även förlorade arbetstillfällen då företagen inte längre kan ha sina anställda kvar, eller anställa personal för säsongen.

Lagen som förbjuder folksamlingar på över 50 personer innebär ett totalförbud att hålla marknader i Sverige, och gäller tills vidare. Konsekvenserna är förödande och blir långt mer omfattande för branschen.

För att förstå marknadernas betydelse, behöver effekterna belysas i ett vidare perspektiv.

För orter där marknaderna hålls kan butiker, kiosker, restauranger och matställen öka sin försäljning just på grund av marknaden. Lokala elfirmor som ansvara för elförsörjningen, uthyrning av parkeringsplatser för bilar och husvagnar, uthyrning av boende under marknadsdagarna samt renhållning och städning av marknadsplatsen som utförs av aktörer på lokal nivå mot ersättning är andra exempel på hur marknaden innebär ett ekonomiskt tillskott för orter där marknader arrangeras.

Även andra lokala arbetstillfällen skapas då tivolin många gånger behöver hjälp av lokal arbetskraft. Företagen som har sin verksamhet inom marknadshandel har även en betydelse för arbetstillfällen, då de även skapar säsongsarbeten. Många marknader arrangeras av lokala idrottsföreningar, som därigenom får ett viktigt ekonomiskt tillskott för att kunna bedriva sin verksamhet.

Men nu blir det inga marknader.

Det blev ingen Kiviks marknad, ingen Skånerunda eller Norrlandssväng med Åselemarknad där de lokala näringsidkare är helt förtvivlade över det inkomstbortfall som uppstod till följd av att marknaden tvingades ställa in. På grund av svensk lag tvingas arrangörerna att ställa in sina marknader, och ingen vet när marknaderna får börja arrangeras igen.

Företag som har sin näring genom att bedriva handel på landets cirka 700 marknader är den enda grupp av varuhandlare som genom lagstiftning fråntas möjligheten att bedriva sin näring med 100 procent, medan alla övriga affärsidkare inom handel kan fortsätta sin verksamhet.

Dessutom får företag som nu berörs inte någon som helst kompensation från regeringens olika stödåtgärder, för att kunna överleva näringsstoppet. Det är anmärkningsvärt och väldigt tragiskt att regeringen så nonchalant väljer att slå undan benen för företag som idkar marknadshandel.

Regeringens agerande sätter även stopp för en folkkär, välbesökt och samhällslyftande verksamhet. Som det ser ut i dag kommer Sverige inte att i framtiden ha några marknader kvar, då regeringens brist på agerande för att ta ansvar, nu tar död på en hel bransch.

Bakom varje företag finns individer, familjer och anställda som nu ser sina livsverk och liv slås i spillror! Är detta rimligt? Är detta ur samhällsekonomiskt, moraliskt och etiskt perspektiv, under rådande omständigheter ett korrekt förfarande av regeringen?


Stig Wiklund, tidigare vice ordförande, kassör och ombud för torg och marknadshandlarnas ekonomiska riksförening


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Publisert:

LÄS VIDARE

Arbetarklassen offras av sin arbetsgivare

ÄMNEN I ARTIKELN

Corona-krascherna

Covid-19

Arbetsmarknad

Jobbpolitik

Arbetslöshet

Regeringen