ÅSIKT

Skrattretande, SD – ni vill ju lämna EU

Replik från Liberalerna om att fler ska få vård utomlands

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Ett svenskt utträde ur EU skulle effektivt strypa möjligheterna för svenska patienter att få vård i andra EU-länder, skriver Anna Starbrink.
DEBATT

REPLIK. Svensk sjukvård håller hög internationell nivå – när man får vård. Tyvärr är tillgängligheten alltför dålig. Vårdköerna har fördubblats under den nuvarande regeringens styre. Det måste vi göra något åt – på hemmaplan, i våra landsting och regioner, och med en kraftfull nationell politik.

Men vi ska också ta hjälp och samarbeta mer i Europa.

När Sverigedemokraterna talar om att fler patienter ska få vård utomlands blir det dock närmast skrattretande. Det parti som kan bli Sveriges näst största, driver ju aktivt att Sverige ska lämna EU – den bästa och mest effektiva formen av internationellt och europeiskt samarbete.

Ett svenskt utträde ur EU skulle effektivt strypa möjligheterna för svenska patienter att få vård i andra EU-länder – och innebära många fler hinder för vår sjukvård även här hemma i Sverige.

I Storbritannien lovades miljardtillskott till vården (350 miljoner pund i veckan – ett som det visade sig helt ogrundat antagande) bara man lämnade EU. Men fakta talar sitt tydliga språk.

Konsekvenserna av ett svenskt EU-utträde skulle bli stora och negativa.

För patienterna minskar alltså möjligheterna att söka vård enkelt utomlands, eller när man blir sjuk på resan, och tillgången till högspecialiserad vård för till exempel ovanlig cancer eller andra sällsynta diagnoser försvåras.

För vårdpersonal minskar möjligheterna att jobba utomlands – och det blir svårare att få personal från andra länder att jobba här i Sverige. Det har man redan märkt av tydligt i den brittiska sjukvården.

Britterna har nu stora svårigheter att bemanna vården. Antalet sjuksköterskor och barnmorskor som åker till Storbritannien från andra EU-länder har minskat med mer än 90 procent sedan Brexitomröstningen och närmare 70 procent av vårdpersonal med EES-utbildning har lämnat sedan 2017.

Dessutom ökar de med brittisk vårdutbildning som lämnar yrket. Och redan i dag har Storbritannien samma problem som Sverige, fast större: det saknas cirka 40 000 sjuksköterskor. 40 procent av EES-utbildade läkare uppger att de överväger att lämna Storbritannien till följd av Brexit, enligt en undersökning från BMA, British Medical Association.

Svensk sjukvård har också en starkt internationell prägel och riskerar att drabbas hårt vid ett svenskt EU-utträde när medarbetare vill säkra goda framtidsmöjligheter att kunna verka i andra länder.

Konsekvenserna för svensk ekonomi – med två tredjedelar av vår handel inom den gemensamma marknaden – skulle förstås i förlängningen vara ännu ett hårt slag för möjligheterna att finansiera svensk sjukvård.

Sverige behöver mer internationellt samarbete och mer EU, även för sjukvården. Varje land har sitt sjukvårdssystem som är anpassat efter nationella behov och förutsättningar. Men vi behöver mer forskningssamarbete för att lösa medicinens stora gåtor – och vi behöver mer samarbete kring behandling av svåra och sällsynta diagnoser.

Sjukdomar som kanske drabbar några personer i ett land kan bäst behandlas tillsammans i Europa.

Svensk sjukvårds styrka växer genom EU-samarbetet. Med europeiska specialistcentra i Sverige, med högkvalitativ vård att erbjuda europeiska patienter och med forskningssamarbeten kan svensk sjukvård och life science utvecklas ännu mer.

De som vill värna svensk sjukvård bör stå upp för EU.


Anna Starbrink, Liberalernas sjukvårdspolitiska talesperson (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM