Nyanlända somalier måste få vägledning

Publicerad:
Uppdaterad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Fem svensk-somalier: Vi reagerar precis som andra svenskar på problemen

Många somalier som kommer till Sverige saknar erfarenhet av myndigheter och stat, och vi måste ha en seriös diskussion om hur dessa kan guidas in i det svenska samhället, skriver dagens debattörer.
Foto: Stefan Mattsson
Många somalier som kommer till Sverige saknar erfarenhet av myndigheter och stat, och vi måste ha en seriös diskussion om hur dessa kan guidas in i det svenska samhället, skriver dagens debattörer.

Det somaliska inbördeskriget är nu inne på sitt 23:e år. Det är naturligtvis i första hand ett enormt problem i Somalia. Men den tragiska terrorattacken mot Westgate-gallerian i Nairobi visar samtidigt att det handlar om ett globalt problem. Några av terroristerna hade kopplingar till länder som USA, Storbritannien och Norge. Också från Sverige reser unga män till sitt hemland för att ansluta sig till Al-Shabab, en väpnad islamistisk organisation med kopplingar till Al-Qaida, som utvecklats ur nätverket ”De Islamistiska Domstolarna”.

Dessa unga män, för det är nästan bara män, vill att Somalia ska bli ett land som helt styrs av islam och sharia.

Enligt forskningen om så kallade radikaliseringsprocesser är den främsta orsaken till att unga svensk-somalier väljer en sådan väg att de lever i det som brukar kallas utanförskap. De har ofta hamnat snett i livet och kanske dragits in i småkriminalitet. Det påminner om hur svenskfödda ungdomar kan bli nynazister och högerextremister.

Många av oss svensk-somalier oroas av utvecklingen. Både över terrorism men också över det negativa raster som läggs över alla med somaliskt ursprung. Vi drabbas av att en bild sprids av somalier som potentiella terrorister, eller ”i bästa fall” som ickeintegrerade människor. Vi syns kanske inte så ofta i den offentliga debatten, men vi är ganska många, både män och kvinnor, som lyckats bra i Sverige och som bestämt tar avstånd från all form av ickedemokratiskt beteende. Bland oss finns jurister, ekonomer, läkare, lärare, psykologer och egenföretagare. Vi har varit för tysta i debatten. Men med denna artikel vill vi visa att vi reagerar som alla andra svenskar.

Det främsta sättet att motverka radikalisering av svensk- somaliska unga killar stavas integration och utbildning. De måste få känna att de tillhör och att de är aktiva i det svenska samhället.

Integration är den största utmaningen vi har i Sverige.

Vi som skriver här är svensk-somalier, inte flyktingar – vi är svenskar, vi har svenska pass och kan resa till Thailand under vintern.

Men samtidigt kommer nya somalier hit, människor som växt upp under helt andra förhållanden än vi som bott i Sverige under ganska många år nu. Vi kan bara erkänna att det generellt är svårt med integration av somalier. Många kommer från en klanbaserad nomadkultur, där man bara litar på medlemmar i den egna klanen. Man har ingen erfarenhet av myndigheter och stat. Det är en stor utmaning att guida dessa människor in i det svenska samhället. Vi försöker på olika sätt hjälpa till i den processen.

Den viktigaste frågan gäller utbildning. Alla kommuner måste jobba hårt med att utbilda nyanlända somalier. Man måste få alla nyanlända att förstå vikten av att lära sig det svenska språket. När man är ny i Sverige känner många en vilsenhet. Det krävs att man blir vägledd av människor som vet vilka behov människor har som kommer hit.

Nu står vi inför ett valår. Låt alla oss som är intresserade av våra barns framtid och vårt land ha en seriös debatt om våra utmaningar inom integrations- och flyktingpolitik, både erkänna problem men också hitta nya och kreativa vägar framåt. Våra barns framtid ligger i våra händer.

Och låt oss inte glömma att det finns många svensk-somalier som har lyckats i det svenska samhället. Det finns ljus i tunneln.

Ahmed Nur Khaire,

Amir Nur Khaire,

Samme Bogdad,

Zam Abdi,

Mubarik Abdirahman

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN