ÅSIKT

Skolan curlar eleverna med rena glädjebetyg

Lärare: Föräldrar och deras barn blir lurade – och skolan förstörs

Foto: TT
Den svenska skolan sysslar med bedrägeri eftersom den inte levererar den vara som kunderna betalar för. Skolan har blivit en floskelfabrik, skriver Per Fröjd.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT. Den svenska skolan lurar elever och föräldrar. Ingen ”räddar” elever genom att ge dem godkänt om de inte har tillräckliga kunskaper. Ett ”snällt” godkänt betyg kan orsaka problem längre fram i utbildningssystemet. Elever får inte läsa om kurser som de är godkända på, även om de saknar kunskaper.

Betyg är helt enkelt inte något bra kriterium på skolframgång. Vi borde i stället fråga oss varför elever får godkänt trots att de har minimala kunskaper. Följande exempel är hämtat från en gymnasieelev som var godkänd i svenska i årskurs nio:

Han jick rakt mot huset han stana till en liten stund. sen smög han sig i mot huset och sen jick han runt huset och hitade ett fönster i shelan där smög han sig in genom fönstret när han kom in och stod där på golvet såg han inget men han tog några små steg men då small det till då velte han några saker men han gick frammot men han hittade ingen där men efter en stund hittade han en trapa där småg han sig upp när han var vid dören öppnade han den för siktigt sen jick han in i lagren han jick in i vardags rumet där stod Nickas med en kniv i handen

Jag godkände honom inte, men andra lärare godkände honom inte bara i den grundläggande kursen svenska A utan också i den mer avancerade kursen svenska B. Eftersom han läste som en lågstadieelev klarade han inte att läsa läroböckerna.

Jag har gått i folkskolan, enhetsskolan, realskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Jag har undervisat på alla stadier från lågstadiet till universitetet. Jag har tillbringat hela mitt vuxna liv i skolvärlden. 1973 fick jag min första lärartjänst på Werner Rydénskolan i Rosengård i Malmö.

Under tiden som elev och sedan lärare har jag hunnit med många skolreformer. Jag har också sett den svenska skolan förstöras.

Nedgången för skolan började när skolan kommunaliserades 1991. 1994 fick skolan en ny läroplan. I samband med den nya läroplanen infördes ett nytt betygssystem.
De relativa betygen byttes mot kriteriebaserade betyg.

Jag var med när det nya betygssystemet och den nya läroplanen skulle genomföras. Om eleverna bara fick veta betygskriterierna skulle de kunna lyfta sig i håret och klara godkänt eller E. Hur dum får man vara?

Bakom alla dessa reformer fanns det en falsk föreställning om att alla elever skulle kunna få högskolebehörighet. Denna ”vision” kan bara uppnås om läraren sänker kraven. Därför tror jag att kriterierna för de olika betygen medvetet gjordes så vaga.

Vagheten gjorde det enklare för lärarna att sänka nivån och hellre fria än fälla. Om fler elever får godkänt eller E blir kommunen, eleverna och föräldrarna nöjda. Nackdelarna borde vara uppenbara. Fler svaga elever tar sig in på universitet och högskolor.
Därmed sänks kraven där eftersom universitet och högskolor har krav på genomströmning.

Det går inte att bara att ta in studenter. Det gäller att spotta ut dem också.

På så sätt sjunker kvaliteten i hela utbildningssystemet. Detta var en av anledningarna till att jag lämnade universitetsvärlden och återvände till skolgolvet. Studenterna blev allt svagare och jag tvingades att sätta ribban allt lägre. Arbetet kändes inte meningsfullt längre trots en finare titel och mycket högre lön.

När de individuella lönerna infördes premierades rövslickeri, vilket i sin tur orsakades av att det inte ställs några intellektuella krav på rektorer och andra skolledare.
Numera konkurrerar kommunala skolor inbördes. Dessutom konkurrerar de med friskolor. Ingen skall inbilla mig att någon skola satsar på kvalitet och på höga krav.

Därmed har skolan blivit en curlingskola där lärarna sopar korridorerna för sina elever. Den svenska skolan sysslar med bedrägeri eftersom den inte levererar den vara som kunderna betalar för. Skolan har blivit en floskelfabrik.

Avslutningsvis kan du få ett litet tips: om du lär dig att producera skolfloskler på ett övertygande sätt kan du till och med bli rektor. Du behöver inte kunna något annat.
Varför är det ingen som ser att skolan inte har några kläder?


Per Fröjd


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

FAKTA

DEBATTÖREN

Per Fröjd, gymnasielärare och fil.dr.

DEBATTEN

Samtidigt som internationella undersökningarna, som Pisa, visat att kunskaperna hos svenska elever försämrats har betygen i skolan ökat. Ingen ”räddar” elever genom att ge dem godkänt om de inte har tillräckliga kunskaper. Ett ”snällt” betyg kan orsaka problem längre fram i utbildningssystemet, skriver debattören.