ÅSIKT

Låt lärare vara lärare – med rätt kompetens

Debattörerna: Skärp utbildningskraven på utbildningen och stärk kompetensen om funktionsvariationer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT/Elisabeth Ohlson Wallin
Att vara lärare och skolledare kräver att man ständigt vidareutvecklar sin kompetens och fyller på sin kunskapsbank, skriver debattörerna.
DEBATT

DEBATT. Svensk skola står inför stora utmaningar med för låga kunskapsresultat och många elever i behov av särskilt stöd. Skolan måste därför bli bättre på att möta varje elev på rätt nivå och hjälp och stöd måste sättas in tidigare än i dag. I detta spelar lärarnas kompetens och villkor förstås en avgörande roll. Lärarna är den enskilt viktigaste resursen i svensk skola.

Att vara lärare och skolledare kräver att man ständigt vidareutvecklar sin kompetens och fyller på sin kunskapsbank. En förutsättning är att det svenska skolsystemet präglas av stabilitet, trygga villkor och att alla skolor ska ha tillräckliga resurser, med större socioekonomisk viktning till skolor med stora utmaningar.

Men framför allt behövs en fungerande kompetensutveckling för lärare och ett nytt professionsprogram, vilket också regeringens skolkommission föreslagit. Det är ett förslag som vi stått bakom under en längre tid och vill utveckla. Tillsammans med ett stärkt professionsprogram presenterar i dag Moderaterna och Lärarnas Riksförbund tre förslag på hur lärarna långsiktigt kan stärkas:

Inrätta ett professionsprogram med nationella mål

Forskning visar att engagerade lärare som ger kontinuerlig återkoppling till sina elever gör stor skillnad för elevernas skolresultat. I den internationella undersökningen TALIS som genomförs av OECD tillfrågas lärare om kompetensutvecklingsmöjligheterna.

Det svenska resultatet är nedslående. I OECD-länderna deltar lärare i kompetensutvecklingsaktiviteter i genomsnitt 9,1 dagar per år. Svenska lärare får 3,6 dagar per år. Det vill vi förändra.

Det bör inrättas ett professionsprogram som säkerställer lärares kompetensutveckling. Vi anser att programmet bör utgå från gemensamma nationella målsättningar för att säkerställa kvaliteten och möjlighet till uppföljning av programmet. Lärare är numera ett legitimationsyrke och det individuella yrkesansvaret innebär ett ökat krav på kvalitativ och systematisk fortbildning.

Skärp antagningskraven till lärarutbildningen

Lärarutbildningen måste locka intresserade och ambitiösa studenter. Genom att ha höga krav på dem som antas visar vi att en lärarexamen är något att vara stolt över.

Redan i dag har många lärarstudenter höga betyg med sig från gymnasieskolan, men konkurrensen om platserna behöver öka, så att även den sist antagna har goda förkunskaper med sig in i utbildningen. I dag ställs låga förkunskapskrav i vissa ämnen, detta behöver ändras – inte minst för att betona att alla skolämnen är lika viktiga.

Det pågår en försöksverksamhet med lämplighetsprov. Detta kan både vara ett sätt att sortera bort dem som saknar lämplighet för yrket och för en sökande att öka sin chans att bli antagen.

I testen görs en bedömning av kommunikativ och interaktiv förmåga, förmåga att ta en ledarroll och motivation för den kommande yrkesutövningen. Resultatet av bedömningen bör därför både vara behörighetsgrundande och kunna användas i urvalet till lärarprogrammen.

Stärk lärares kompetens om elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer

Enligt en undersökning av Karolinska Institutet (2016) anser fyra av fem lärare att de saknar tillräcklig kompetens för att kunna bemöta och undervisa grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF). Det är allvarligt.

Många elever med bland annat ADHD får inte det individualiserade särskilda stöd som de enligt skollagen har rätt till. Vi vill därför att lärosätena ges i uppdrag att säkerställa att alla lärarutbildningar får ett större inslag av utbildning i hur man undervisar elever med NPF.

Lärare måste få vara lärare. Lärare ska ha bra betalt samt tid att göra sitt jobb. Utöver dessa reformförslag kommer vi att fortsätta arbeta för högre lärarlöner, fler legitimerade lärare särskilt i utsatta områden och utökad undervisningstid på lärarutbildningen. Sverige har inte råd att säga nej till fler möjligheter för lärare att utvecklas.

Camilla Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk talesperson
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.