ÅSIKT

Dags att byta ut ledningen på utrikesdepartementet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Det är en katastrof för Dawit Isaak att sitta i utländskt fängelse i sex år utan att svenska UD bryr sig, och det är pinsamt för oss vanliga medborgare. Vi behöver ett mer kraftfullt utrikesdepartement!

I våras blev vi utkastade från Tobago som ”illegal immigrants”. Vi kom seglande från Brasilien på väg hem. Efter åtta dagar på havet behövde vi angöra land för att sova ut och köpa mat. Då krävdes ett nytt visum som vi inte hade.

Seglare från andra EU-länder behövde inget visum. Båtar från England, Tyskland, Holland, Frankrike etc kunde ankra upp och gå iland men vi svenskar totalvägrades och höll på att bli arresterade av ”Immigration officer” innan vi tvingades iväg på ett mycket ohövligt sätt.

Vi ville besöka fler västindiska öar men samma problem. Swedish yacht? Not welcome! Vi ringde från båten till den svenska konsuln på Dominica. Han talade bara engelska och krävde att få frågan skriftligt. Vi mailade från båten men fick aldrig något svar.

På de franska öarna fick vi veta orsaken till vårt visumkrångel. På grund av en crickettävling hade Västindien visumtvång under januari till maj. Alla Europas utrikesdepartement hade protesterat och blivit undantagna. Svenska UD hade bokstavligen sovit och inte brytt sig. Att hänvisa till EU betydde inte något. Det gick inte ens att lösa på plats. Vi skulle ha sökt innan ankomst och skickat passen via London…Hur lätt är det för en långseglare som inte visste om det och som dessutom måste ha passet ombord.

Vi lyckades till slut att köpa visum på St Lucia för 100 USD/pers. Men vi var/är ordentligt förbaskade på svenska UD. De kostade oss extra pengar. Dessutom undrade andra seglare: ”Vad håller ert utrikesdepartement på med?”

Svenska utrikesdepartementet måste få en kraftfullare ledning så att de kan bistå svenska medborgare i utlandet.

Ett sovande UD är en katastrof för Dawit Isaak och det var en rejäl olägenhet för oss.

Björn och Lena Runmalm

på s/y Ronja