ÅSIKT

Skrota skolpengen – den tar våra resurser

Lärarförbundet: Resurserna måste riktas om till de skolor som behöver dem mest

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Roald, Berit / TT NYHETSBYRÅN/Jönsson, Peter/Lärarförbundet
Johanna Jaara Åstrand, ordförande vid Lärarförbundet, skriver skolpengen.

DEBATT. Den politiska debatten om vinstdrivande skolor rasar för närvarande. Nu senast har Socialdemokraterna presenterat nya förslag för att begränsa vinstuttag för skolföretag och stoppa etablering av nya vinstdrivande skolor.

Lärarförbundet är den första att stå upp för att skattemedel som går till att finansiera skolan ska användas till verksamheten och inte plockas ut i vinst.

Men debatten borde tas längre än att handla om bara begränsning av de privata bolagens vinster. Det är nämligen inte bästa sättet att förhindra orimliga överskott – men framförallt leder det inte till att resurserna riktas dit de mest behövs.

För vad många missar är att även med vinstbegräsning, så skulle det kvarstå stora ekonomiska skillnader mellan olika skolor. En begränsning av vinstuttag löser inte problemet med varför vissa skolor kan göra överskott medan andra skolor underfinansieras.

I dag har många skolor och förskolor svårt att få ekonomin att gå ihop. Samtidigt gör friskolekoncernerna stora överskott och delar ut vinster. Hur kan det komma sig? Svaret är att skolpengssystemet gör det möjligt.

Skolornas och förskolornas största kostnader är personalkostnaderna. I dag är det enkelt för många friskolor att öka intäkterna i förhållande till kostnaderna genom att fylla på klasserna med fler elever. Den som i dag kan fylla en klass med fler elever ökar sina intäkter utan att kostnaderna ökar. Den som tappar elever förlorar intäkter, men har inte mindre kostnader.

När Lärarförbundet jämfört klasstorlekar talar allt för att detta är den viktigaste orsaken till att friskolekoncernerna kan göra stora vinster. Skolor som drivs av stora koncerner har betydligt fler elever per lärare än kommunala skolor.

Intressant är att övriga fristående skolor som inte drivs av stora koncernbolag, faktiskt har färre elever per lärare än de kommunala skolorna.

Allt det här pekar på att det är hög tid att slopa skolpengssystemet och ersätta det med ett system baserat på de faktiska kostnaderna för den undervisning som bedrivs och med en extra ersättning baserad på socioekonomiska faktorer.

Då blir det inte möjligt att göra vinst genom att vare sig hålla nere antalet lärare eller fylla klasserna till bristningsgränsen.

En ekonomisk ersättning till skolorna som istället bygger på faktiska kostnader skulle göra skolans finansiering mindre ryckig och mer stabil. En tillkommande eller bortfallande elev ställer då aldrig ekonomin på ända.

Skolpengen är alltså den verkliga boven i dramat. Det är dess konstruktion som ger upphov till både vinsterna och till en skev fördelning mellan olika skolor.

Det är därför heller inte så konstigt att likvärdigheten mellan olika skolor minskar så att alla elever inte längre ges lika förutsättningar.

Socialdemokraterna har nu äntligen öppnat för en grundlig översyn av skolpengssystemet. Det vore välkommet och något som fler partier borde ställa sig bakom.

För även om oenigheten i vinstfrågan mellan dagens regeringspartier och opposition verkar sitta hårt cementerad, så borde partierna i stället kunna enas om att förpassa dagens skolpengssystem till historiens skräphög.

För skolans del skulle det vara viktigare än frågan om vinstbegräsning. Fixar politikerna det, så blir det lärare och elever som kammar hem vinsten i stället för skolföretagen.


Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33