ÅSIKT

Släpp fram 16-åringarna

DEBATT

Rosmarie Sundström och Sandra Lindgren: En sänkning av rösträttsåldern skulle vara en tydlig markering att ungdomar räknas

Foto: MILSTOLPAR Rösträttsåldern har sänkts successivt i Sverige sedan 1911 då den var 24 år. I dag får man rösta när man är 18 år. Dagens debattörer tycker det är dags att ge 16-åringarna rösträtt.

I förra veckan meddelade ungdomsministern att hon är positiv till rösträtt det år man fyller 18, vilket ger 17-åringar rösträtt. Men hon stänger ute yngre kompetenta medborgare.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Nu släpper vi i Rädda Barnens ungdomsförbund en rapport som visar att rösträttsåldern bör sänkas till 16 år.

Rädda Barnens ungdomsförbund arbetar för att alla människor under 18 år ska få sina rättigheter tillgodosedda. Utifrån FN:s barnkonvention har barnet rätt till inflytande efter mognad.

Vi finner att Sverige bättre skulle tillgodose denna rättighet om rösträtten i allmänna val skulle infalla det år man fyller 16. Nu hoppas vi att regeringen och grundlagsutredningen tar frågan om ungas demokratiska utanförskap på allvar.

Motståndarna till en ålderssänkning hävdar vikten av gemensam åldersgräns för myndighet och rösträtt. Vid 18 år får man fullt ekonomiskt ansvar över sin situation, ingå äktenskap, göra värnplikt, köpa alkohol och tobak samt ta körkort.

Men redan 15- och 16-åringar får ”utöva myndighet” på flera viktiga områden. Den som fyllt 16 år får exempelvis bestämma själv över sin arbetsinkomst och driva egen rörelse. Och skolplikten upphör det år man fyller 16. Vid 15 års ålder blir man straffmyndig. Det är odemokratiskt att medborgare kan straffas utifrån lagar de inte kan påverka.

Vår rapport finner att det inte skiljer sig märkbart mellan 14– 15-åringar och vuxna väljare i fråga om syn på medborgarskap och samhällsengagemang, demokratiska värderingar och kunskaper om demokrati och politik.

Det finns egentligen ingen anledning att neka ungdomar rösträtt, så länge de är kompetenta. Men att särskilt många 16-åringar skulle rösta ”oansvarigt” finner vår rapport inte stöd för. Tvärtom är det troligt att förstagångsväljares politiska intresse och kunskaper bättre kommer att stimuleras. Tyska erfarenheter av sänkt rösträttsålder i kommunala val såväl som svensk väljarstatistik visar att förstagångsväljare röstar i högre grad ju yngre de är. Om gruppen unga väljare blir större kan politikerna också förväntas anstränga sig mer för att hitta sätt att närma sig unga väljare.

En demokrati ska ta hänsyn till alla medborgares intressen. Att befolkningen blir allt äldre gör det extra viktigt att tidigt få in unga i politiken. Fler unga röstberättigade behövs för att kunna balansera det genomslag de politiska frågor har som är viktiga för den stora gruppen som närmar sig pensionsåldern. Ungas intressen får i nuläget mindre genomslag i samhället än den äldre befolkningens.

En sänkning av rösträttsåldern kan åtgärda denna demokratiska svaghet på ett sätt som saknar motsvarighet i andra ungdomspolitiska åtgärder. Dessa har stora brister:

De är på sin höjd rådgivande.

De engagerade ungdomarna utgör inte representanter för icke-röstberättigade ungdomar eftersom de inte utses genom val.

De som gör sin röst hörd är de resursstarka. Det handlar alltså inte om ett jämlikt politiskt inflytande mellan olika sociala grupper i samhället.

Områdena som ungdomar får påverka är oftast begränsade till skola och fritid.

Svenska ungdomar har ett starkt samhälleligt intresse som bör tas till vara. I dag vittnar många om att de på grund av sin ålder inte tas på allvar av vuxenvärlden.

När engagerade ungdomar upplever dåligt bemötande från det politiska etablissemanget minskar viljan att påverka på demokratiskt håll. Det är viktigt att ungdomar känner att det tas hänsyn till deras åsikter i politiken för att samhället ska kunna övertyga om vikten av att värna om ett demokratiskt samhälle.

En sänkning av rösträttsåldern skulle vara en tydlig markering att ungdomar räknas och utgör samtidigt ett steg i att stärka ungdomars position. Vår rapport visar att 16-åringar har den förmåga som krävs för att göra genomtänkta val mellan politiska partier och ta ställning i olika politiska frågor. Av dessa skäl bör 16-åringar ges rätt utöva det grundläggande demokratiska inflytande rösträtten innebär.