ÅSIKT

Debattören: Ska jorden gå under har universum brådis

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

En gammablixt från vår egen galax skulle vara förödande

Foto: IGOR ZHURAVLOV/COLOURBOX

Rymden är full av faror för livet på jorden, men om det är i dag vi ska gå under, så får universum allt skynda på.

Väldiga asteroider och kometer som slår ned på jorden kan orsaka världsomfattande skogsbränder och kilometerhöga tsunamis. Moln av stoft och aska efter nedslaget kan förmörka himlen under åratal och hindra solstrålningen från att tränga ned. Många forskare tror att det var ett sådant nedslag på Yucatánhalvön i Mexiko som utrotade dinosaurierna för cirka 65 miljoner år sedan.

Men flera organisationer, inklu­sive den amerikanska rymd­styrelsen NASA, spanar kontinuerligt efter himlakroppar som skulle kunna hota jorden, och ­ingen asteroid eller komet verkar vara på kollisionskurs med oss den närmaste tiden.

Vår egen sol kommer gradvis att öka i ljusstyrka, koka bort haven på jorden och till sist, när solen förvandlas till en röd jättestjärna, möjligen bränna hela planeten till aska.

Men det händer inte nu, utan ­miljardtals år in i framtiden.

Nej, om man vill hitta ett kosmiskt hot som skulle kunna slå till just i dag får man ta i från tårna. Det krävs ­något fullkomligt oväntat.

En gammablixt är ett fenomen som uppstår när väldigt massiva stjärnor dör, och kanske även när två neutronstjärnor kolliderar. Alla kända gamma­blixtar har hittills kommit från avlägsna galaxer och varit fullkomligt harmlösa, men en gammablixt inifrån vår egen galax Vintergatan skulle kunna vara förödande. Pulsen av gammastrålningen varar bara ett par minuter som mest, men det är fullt tillräckligt för att förstöra delar av jordens ozonlager och göra den ultravioletta strålningen från solen dödlig för livet på jordytan. Vi skulle inte få någon förvarning och inte kunna skydda oss.

Om det ödet känns fantasilöst, ­ så vad sägs om en utomjordisk inva­sion? Vissa uppskattningar antyder att det kan finnas tusentals ­avancerade civilisationer i Vintergatan. I 50 års tid har astronomer förgäves spanat ­efter intelligenta signaler från rymden, men kanske finns det goda skäl för utomjordingarna att inte vilja ta kontakt? Om det tidigt i Vintergatans historia uppstått en aggressiv livsform som ger sig på alla andra de upptäcker, skulle det vara dumdristigt att röja sin position genom att skicka ut några signaler över huvud taget.

Människosläktet har med sina radio- och tv-sändningar läckt signaler ut i rymden i nästan ett århundrade. Kanske har de ­kosmiska bärsärkarna upp­fångat dessa och anländer just i dag för att göra slut på oss?

Lyckligtvis finns det ett statistiskt resonemang – det så kallade domedagsargumentet – som förutspår att vi trots allt kommer att klara oss ett bra tag till.

Resonemanget är erkänt snårigt, men går ungefär så här: Om jag ser mig själv som en slumpvis medlem av människosläktet, så är det mer sannolikt att jag råkar leva någonstans i mitten av den era då människor vandrar på ­jorden, än nära början eller slutet.

Vi vet att människor redan funnits i cirka 200 000 år. Utifrån det kan man uppskatta att mänskligheten med 95 procents sannolikhet kommer att fortsätta att existera mellan 5000 år och 8 miljoner år till. Statistiker och filosofer har bråkat i år­tionden om huruvida resonemanget håller, men ännu har ingen riktigt lyckats sticka hål på det.

Richard Gott, en professor i astrofysik vid Princeton, sägs ha använt argumentet för att förutspå hur länge Broadwaymusikaler kommer att spelas innan de läggs ned – och fått rätt, 95 procent av gångerna.

Oddsen verkar alltså tämligen ­goda för att solen kommer att gå upp i morgon också. Fast riktigt säker kan man aldrig vara.

Erik Zackrisson