ÅSIKT

Svensk skola klarar inte flyktingbarnen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Debattörerna: Vi måste våga tänka nytt för de som kommer sent in i skolsystemet

Foto: Asylsökande ungdomar måste kunna läsa ämneskunskaper på fler språk än svenska, skriver debattörerna. Skolan på bilden har inte med texten att göra.

DEBATT. Vi moderater har i alla tider tagit ansvar för att beskriva verkligheten som den är. Även om verkligheten är problematisk ska den synliggöras och mötas med lösningar som är hållbara. Det förhållningssättet får vi aldrig frångå.

Verkligheten 2015 var att 35 000 ensamkommande ungdomar kom till Sverige. Majoriteten av dessa hade ingen eller mycket bristfällig skolgång med sig.

Svensk skola har i dag allt större erfarenhet att ta emot asylsökande barn. De ungdomar som kommer sent in i skolsystemet, när de åldersmässigt närmar sig slutet på grundskolan eller under gymnasieåldern, vet vi får stora svårigheter att klara skolans krav.

Vi kan enkelt konstatera att dessa ungdomar har mellan tre och fyra år på sig att lära sig svenska språket och komma ifatt svenskföddas kunskaper i olika ämnen.

Givetvis orimliga förutsättningar för unga som dessutom har blivit utsatta för stor stress och med stor sannolikhet skilts från föräldrar och syskon.

Sveriges lärare uttrycker en stor frustration inför en övermäktig uppgift.

Skolans kursplaner kräver att de asylsökande har en bakgrund som påminner om svensk grundskola. Dessutom utgår den ifrån att det endast är språket som behöver kompletteras för att komma ifatt jämnårigas kunskapsnivå. De ensamkommande ungdomarna som kommer har generellt sett inte dessa förutsättningar. Vi ska ta lärarnas oro på allvar, den är befogad – främst utifrån ungdomarnas perspektiv.

Vi måste våga tänka nytt och skapa realistiska förutsättningar där målsättningen ska vara jobb och egen försörjning. Låt oss se över följande möjligheter för asylsökande ungdomar i sen grundskole- eller gymnasieålder:

Inför ett snabbspår i skolan

Snabbspåret ska innehålla en individuell studie- och jobbplanering där nödvändiga skolämnen prioriteras.

Ändra bedömningsgrunderna

Det kan inte vara rimligt att bedöma dessa ungdomar på samma grunder som de som tillgodogjort sig hela grundskolan i Sverige. Målet ska alltid vara studier som leder direkt till jobb.

Öppna upp undervisningen på fler språk än svenska

Asylsökande ungdomar ska kunna läsa ämneskunskaper på fler språk än svenska. Då förhindrar vi att de fastnar i svenskastudier på bekostnad av att komma vidare i andra ämnen. På så sätt kan vi också nyttja de pedagoger som söker sig till Sverige för skydd och hjälp.

Vår moderata partiledning presenterade nyligen att vi ska ha fortsatt höga kunskapsmål i skolan. Det ska vi självklart ha men hänsyn måste tas till de här ungdomarnas speciella förutsättningar.

Det är inte realistiskt att tro att sent ensamkommande ungdomar ska kunna prestera samma skolresultat som unga som har följt det svenska skolsystemet från tidiga barnår. Det är inte heller möjligt för den samlade lärarkåren att samtidigt höja spetskompetensen på elever med särskilt goda kunskaper utan strukturförändringar.

I spåren av flyktingkrisen måste vi hitta lösningar som inte låser in asylsökande ungdomar i utanförskap och i en återvändsgränd med år efter år på Komvux eller SFI.  Vi måste samtidigt värna de lärare vi har och ge dem realistiska förutsättningar. Erforderliga resurser så att inte andra barn och ungdomar också riskerar att misslyckas i skolan.

Tänk nytt – tänk framtid. För både de ensamkommande ungdomarna och de ungdomar som har rätt förutsättningar för att lyckas i det traditionella skolsystemet. Och utgå ifrån att nationella lösningar ska förankras i kommuner- och regioners verklighet. För då är det möjligt att möta utmaningarna tillsammans.

Sophia Jarl

Oppositionsråd Norrköpings kommun (M)

Catharina Rosencrantz

Kommunalråd Linköpings kommun (M)

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM