Debatt

Vi måste stoppa den ovärdiga behandlingen av flyktingbarn

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

DEBATT

Debatt: Migrationsverket planerar att göra otryggheten till standard för vissa barn

Sara är en av många unga som utvisats när hon fyllt 18 år. Orsaken är att det visat sig att hennes pappa inte är hennes biologiska far.

För ett par veckor sedan fyllde Sara 18. Det borde vara en stor dag i livet. För Sara var det dagen då hon förlorade sin trygghet. Hon har bott sex år i Sverige med sin pappa och hans nya familj. Här går hon i gymnasiet, har kompisar och lever som alla andra. Men i och med att hon fyllt 18 år skulle hon utvisas.

Utvisningen beslutades då det visat sig att Sara inte är biologiskt barn till sin pappa. Pappa kunde inte ”straffas” då han är gift i Sverige och inte får utvisas. Sara kunde inte heller utvisas ensam så länge hon var minderårig. Men nu är hon 18 och kan göras ansvarig för missförstånd eller misstag som hennes föräldrar kan ha gjort.

Att familjen är hennes verkliga familj som hon faktiskt bor med, spelade ingen roll. Sara skulle utvisas ändå. Det låter helt förfärligt och många reagerade - så här får lagen inte vara. I fredags ingrep till slut Europadomstolen. Men Sara är inte ensam om sitt öde.

Dawid sitter förvarstagen, ensam och inlåst. Han, hans mamma och småsyskonen har varit i Sverige i många år. De hade fått en ny chans att söka asyl och hoppades på förståelse, men de fick avslag igen. Nu är mamma sjuk och polisen tycker kanske att de inte kan skicka i väg henne just nu. Men Dawid greps strax efter att han fyllt 18 och ska skickas till ett hemland han knappt minns.

Milan är kvar på ungdomsboende. Milans föräldrar dödades när han var liten och han fick följa med bekanta som flydde till ett grannland. Milan har varit på flykt hela sitt liv. Enligt lagen borde han ha fått uppehållstillstånd eftersom inga släktingar kan ta emot honom i hemlandet. Istället fick han avslag och Migrationsverket fortsatte att leta efter anhöriga i år efter år – i strid med verkets egna riktlinjer. Nu har Milan fyllt 18 och kan när som helst skickas till ett land Utrikesdepartementet avråder svenskar från att över huvud taget besöka.

Mai har redan rest. Hon kom ensam som 13-åring till Sverige och bodde i familjehem här. När Mai fyllt 18 greps hon av polis. Hon kördes hem och fick plocka ihop sina saker i kassar som polisen köpt. Mamman i familjehemmet kastade sig från jobbet till gränspolisen för att hinna krama om henne innan tåget gick.

De är många, jag skulle kunna fortsätta berätta.

I Migrationsverkets senaste ställningstagande om Afghanistan tar verket ett nytt steg i samma riktning. Migrationsverket skriver visserligen att det normalt inte går att hitta föräldrar i Afghanistan - men fortsätter med att handläggarna därför ska överväga att ge pojkarna tidsbegränsade uppehållstillstånd istället för permanenta. Detta är något nytt - tidigare har tidsbegränsade uppehållstillstånd undvikits för barn. Författarna till ställningstagandet argumenterar att det inte är ovanligt att ungdomar bor utomlands en period, till exempel för att studera.

Nu pratar vi om att gripa tonåringar som äntligen kunde ha fått trygghet eller som redan ser Sverige som sitt hemland - och utvisa dem till ett land i upplösning, där enda möjligheten till skydd kan bli att ansluta sig till någon av de väpnade grupperna. Det är djupt stötande att Migrationsverket jämför med ungdomar som återvänder till föräldrar och en normal tillvaro efter en tids studier i utlandet.

Många hoppas på den utlovade lagändringen som ska göra att barns humanitära skäl ska bedömas mer generöst. Barns anknytning till Sverige kanske kommer att kunna hindra utvisning. Men den lagändringen kommer inte att betyda något för barn om de i stället får vänta på slutligt beslut tills de kan utvisas som vuxna.

Publisert: