ÅSIKT

Därför skulle cannabis på Systemet inte funka

Debattörerna: Argumentet att en legalisering biter på organiserad brottslighet håller inte

Foto: Christine Olsson
En legalisering av cannabis skulle snarast öka konsumtionen snarare än hjälpa den som riskerar att hamna i missbruk. Med en avkriminalisering av eget bruk skulle den som missbrukar kunna få hjälp snarare än straff, skriver debattörerna.
DEBATT
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Ett argument som brukar föras fram i den svenska debatten om legalisering av narkotika är att det skulle rycka undan mattan för den organiserade brottsligheten. Det finns en tydlig koppling mellan våld och narkotikahandel. Det gäller på alla nivåer, inte minst gängkriminalitet i så kallade utsatta områden. Men förekommer det gängkriminalitet på grund av att narkotika är förbjudet för andra ändamål än medicinska och vetenskapliga? Vi tror att de flesta skulle svara nej på den frågan, även de som förespråkar legalisering som ett sätt att minska brottsligheten.

Den organiserade brottsligheten söker sig dit där det finns pengar att komma över, oavsett om det är en laglig eller olaglig verksamhet. Det operativa rådet i polisens och andra myndigheters satsning mot organiserad brottslighet konstaterar att kriminella är skickliga på att hitta nya affärsmöjligheter som uppstår på grund av luckor i lagstiftningen eller bristande myndighetskontroll.

Låt oss titta på några exempel där legala beroendeframkallande substanser har en betydande roll i den organiserade brottsligheten.

  • Olaglig handel med alkohol är ett sådant. Storbritannien räknar med att landet går miste om 1,2 miljarder pund årligen i skatt och tull genom den olagliga handeln – och då har man inte räknat in vin och öl, bara starksprit. Trots att den lagliga handeln är strikt reglerad och kontrollerad har beväpnade gäng och till och med paramilitära grupper lyckats ta sig in på marknaden för tullbedrägerier som kontrolleras av den organiserade brottsligheten, rapporterar BBC och den brittiska tullmyndigheten.

  • Den olagliga handeln med tobak är en flermiljardaffär som underblåser organiserad brottslighet och korruption, bestjäl stater på skattemedel och stimulerar beroende av en dödlig produkt. Denna blomstrande handel omfattar allt från förfalskare i Kina till krigsherrar i Pakistan och Nordafrika. Enligt CNN är mer än 60 procent av alla cigaretter som säljs i New York insmugglade från en annan delstat. Stora skatteskillnader gör det till en attraktiv affär för brottslingar. Förövarna är alltifrån små familjeföretagare till internationella terrorister.

  • Ett tredje exempel är narkotikaklassade läkemedel. Enligt INCB, International Narcotics Control Board, kommer narkotikaklassade läkemedel på andra plats efter cannabis när det gäller olaglig handel med narkotika. Samtidigt som två tredjedelar av världens befolkning inte har tillgång till adekvat smärtlindring orsakar opioider som fentanyl, oxikodon med flera ett ökande antal överdoser med dödlig utgång i västvärlden. I USA räknar man med att opioider (läkemedel och heroin) kommer att förorsaka närmare 500 000 amerikaners död under den närmaste tioårsperioden, om utvecklingen fortsätter som hittills.

En del förespråkare för legalisering av cannabis föredrar en reglering av marknaden, det vill säga att de vill införa vissa inskränkningar som åldersgräns för försäljning och begränsning och kontroll av försäljningsställen. Ungefär som försäljningen av alkohol som är begränsad till personer över 20 år och bara får ske genom Systembolaget eller apotekens försäljning av narkotikaklassade läkemedel på recept. Marknaden är med andra ord reglerad. Likafullt förekommer det såväl olaglig tillverkning som smuggling och langning.

Nej, legalisering av cannabis är inte ett sätt att komma till rätta med den organiserade brottsligheten och gängvåldet. Dessutom skulle en legalisering sannolikt öka konsumtionen av cannabis i Sverige som är ett land med relativt låg användning av just det ämnet. Erfarenheterna från de amerikanska delstater som legaliserat marijuana för icke-medicinsk användning är blandade, men i Washington, t.ex. där marijuana inte var lika vanligt förekommande som i Colorado, medförde legaliseringen ett kulturskifte med ökad konsumtion bland tonåringar. Dessutom visar en nyligen publicerad studie av delstater som infört medicinsk cannabis att daglig användning av marijuana har ökat bland vuxna över 26.

Det finns mycket att kritisera i svensk narkotikapolitik. Att cannabis är förbjudet hör inte till den kategorin. Det gör däremot överbetoningen av polisens och rättsväsendets insatser som kriminaliseringen av eget bruk av narkotika fört med sig. Dit hör också den exceptionellt höga narkotikadödligheten.

Vi är mot legalisering av narkotika och för avkriminalisering av eget bruk. Vi vill betona att avkriminalisering inte är samma sak som att tillåta användning av narkotika. En avkriminalisering av eget bruk skulle innebära att det inte längre vore en straffbar gärning att ha använt narkotika. En som är narkotikaberoende är i det perspektivet inte i första hade en brottsling utan en människa i behov av vård och behandling för sin sjukdom.

En avkriminalisering av eget bruk är i linje med FN:s narkotikakonventioner. Konventionerna skiljer mellan den som olovligen hanterar narkotika, till exempel olovligen innehar narkotika eller säljer, och den som använder. För de förra finns rättsväsendets hela arsenal. För den som använder narkotika förespråkar konventionerna ett hälsoperspektiv med tidig upptäckt, behandling, eftervård, rehabilitering och social integrering.

Vi behöver en narkotikapolitik som inte stigmatiserar och straffar den som är beroende. De åtgärder som regeringen vidtagit under senare tid för att minska narkotikarelaterad sjuklighet och dödlighet är välkomna. Därtill behövs det en tydlig omprioritering till förmån för sociala och medicinska insatser i syfte att åstadkomma en balans mellan efterfrågeminskande och utbudsminskande insatser. Den balansen saknas i svensk narkotikapolitik.


Björn Fries, Tidigare Nationell narkotikapolitisk samordnare
Christina Gynnå Oguz, Tidigare Departementsråd i Socialdepartementet med ansvar för narkotikafrågor


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.