ÅSIKT

Sveriges regering, kliv fram ur skuggan!

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

ActionAid: Det är inte acceptabelt att regeringen finansierar Sveriges internationella klimatåtaganden genom att ta pengar från biståndet

Karin Strandås.

I dag börjar klimatmötet COP17 i Durban, Sydafrika. Det är mycket som står på spel. Efter fiaskot i Köpenhamn för två år sedan gick luften ur klimatförhandlingarna. Samtidigt som effekterna av klimatförändringarna har blivit allt mer uppenbara världen över, har mediernas intresse för klimatfrågan minskat. Trots katastrofer som den akuta torkan på Afrikas horn och översvämningarna i svenskarnas turistparadis Thailand, så har klimatpolitiken sjunkit allt längre ner på dagordningen. Regeringens nya chefsförhandlare och klimatambassadör Anna Lindstedt illustrerade detta allt för väl när hon på ett seminarium nyligen inledde med att säga: "Jag känner tröttheten redan efter en och en halv månad på posten".

Men även om förhandlingarna är utomordentligt sega så har vi inte råd med trötta företrädare. Den svenska regeringen måste bli en offensiv kraft i klimatförhandlingarna. För att kunna bli det måste Sverige städa framför egen dörr. Det är inte acceptabelt att regeringen finansierar Sveriges internationella klimatåtaganden genom att ta pengar från biståndet. Enligt klimatkonventionen, som Sverige ratificerat, ska klimatfinansieringen vara ny och additionell. Det innebär att man inte ska ta av tidigare utlovade pengar för att finansiera sina nya åtaganden. Ändå är det precis vad regeringen gör. Visst, klimatförändringarna skapar och förvärrar fattigdom. Men andra orsaker till fattigdom försvinner inte av sig själv. Biståndet behövs lika mycket nu som förr.

Under mötet i Durban är det viktigt att regeringen:

Aktivt verkar för en andra åtagandeperiod inom Kyotoprotokollet och för att få med sig EU. Annars står vi utan klimatavtal efter 2012.

Tydligt tar ställning mot instabila och osäkra privata finansieringsmodeller som Världsbankens förslag om marknader för koldioxidinlagring i mark (soil carbon markets), som riskerar att driva utsatta småjordbrukare i Afrika allt djupare ner i fattigdom.

Tar ställning och aktivt verkar för stabil och offentlig klimatfinansiering, som till exempel en internationell skatt på finansiella transaktioner, eller skatt på internationellt flyg- och sjöfart.

Regeringen måste våga ta ställning och gå före i viktiga frågor, inte tyst ställa sig i skuggan av EU:s mer tongivande aktörer. Våra företrädare måste alltid ha världens fattiga för ögonen i klimatförhandlingarna. De som drabbas först och hårdast av utsläppen har varken skapat dem eller varit med och skördat industrialismens frukter. Det är kvinnor och flickor i utvecklingsländerna som drabbas värst. Att låta dem ta ansvar för de klimatförändringar som vi i de industrialiserade länderna har orsakat är en dubbel orättvisa. Det finns alltid en roll att spela för den som vill vara med i matchen. Vi måste betala vår klimatskuld och Sveriges regering borde kliva fram ur skuggan och visa vägen.

Karin Strandås, kampanjledare, ActionAid i Sverige