ÅSIKT

Gårdagens politik löser inte dagens problem

Replik från Reformisterna om Socialdemokraternas väg framåt

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Besparingar i stället för investeringar när personal saknas i sjukvården och bostäder saknas är lika oansvarigt som att strunta i att laga taket när vatten läcker in, skriver Elisabeth Lindberg, Emmelie Renlund och Dennys Bello från Reformisterna.

DEBATT. Bara några dagar efter lanseringen av den socialdemokratiska föreningen Reformisterna har idédebatten tagit fart ordentligt. Det är precis syftet och vi välkomnar Harald Ullman, Andreas Henriksson och Åke Johanssons inlägg.

Det är dock viktigt att diskussionerna om framtidens politik inte bedrivs utifrån felaktiga uppgifter.

Det är till att börja med lite ironiskt att Ullman, Henriksson och Johansson varnar för nostalgi och samtidigt menar att Göran Persson budgetsanering och 1980-talets ”kanslihushöger” ska vara vägledande exempel.

Tiden när ”den som är satt i skuld är icke fri” fick styra synen på hur statens finanser fungerar är över.

Den internationella debatten har svängt och flera stora institutioner som IMF och OECD har påtalat skadorna med en alltför stram ekonomisk politik och växande klyftor.

Stefan Löfvens förra regering sänkte överskottsmålet för statens ekonomi från 1,0 till 0,33 procent och den nuvarande regeringen har lovat att bland annat öka järnvägsinvesteringarna. Det är bra men kräver en än mer expansiv politik.

Ullman, Henriksson och Johansson påstår att Reformisternas reformförslag om bland annat höjda pensioner är underfinansierade till 90 procent. Det är oklart var de fått den siffran ifrån. Varje reform som föreslagits är fullt finansierad och kalkylen visar till och med ett litet överskott.  

Det enda som belastar statsfinanserna är den lånefinansiering som görs för att upprätta en investeringsbank med uppdrag att hantera samhällsviktiga investeringar. Det handlar om 400 miljarder utslaget på 10 år eller 0,87 procent av BNP per år.

Med tanke på att bland annat Riksgälden påpekat att den svenska statsskulden börjar bli farligt liten är det rimligt att staten ökar sin upplåning framöver.

Att göra det för att investera i samhällsnyttiga funktioner och ökad jämlikhet är dessutom helt nödvändigt för framtiden.

Besparingar i stället för investeringar när personal saknas i sjukvården och bostäder saknas är lika oansvarigt som att strunta i att laga taket när vatten läcker in.

När vi dessutom måste ta itu med både ökande inkomstklyftor och accelererande klimatförändringar är det solklart att staten måste ta ett större ekonomiskt ansvar. Då kan man inte syssla med gårdagens politik. 


Elisabeth Lindberg, ekonomhistoriker och medlem i Reformisterna
Emmelie Renlund, snickare/facklig ombudsman och medlem i Reformisterna
Dennys Bello, ekonom och medlem i Reformisterna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här:

ARTIKELN HANDLAR OM