ÅSIKT

Bistånd viktigt i kamp mot klimatkatastrofer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Biståndsministern: Nu höjer Sverige ambitionen i frågan

Ödeläggelsen efter cyklonen Pam, som nyligen svepte in över Vanuatu, Kiribati och flera andra öriken i Stilla Havet, är förödande. Människors hem är förstörda, skolor och sjukhus raserade eller allvarligt skadade. Halva Vanuatus befolkning är i akut behov av hjälp.

Pam är på allas läppar här i Sendai, Japan, där jag deltar vid den stora Världskonferensen för katastrofriskreducering, tillsammans med bland andra Vanuatus och Kiribatis presidenter. Här ska världens länder ensas om nya globala mål för att lindra förlusterna vid naturkatastrofer. Ödeläggelsen på Stillahavsöarna visar hur angeläget detta är.

Cyklonen Pam bekräftar två saker:

Antalet väderrelaterade katastrofer ökar och står för över 80 procent av naturkatastroferna i dag. Om inte klimatförändringarna bromsas kommer katastroferna fortsätta öka med stora ekonomiska kostnader och mänskligt lidande som följd.

Naturkatastrofer drabbar de fattigaste och mest utsatta människorna hårdast. 98 procent av de som dör som en följd av katastrofer bor i utvecklingsländer. För att förebygga framtida kriser måste världssamfundet öka stödet till dessa länder.

Kiribatis president berättade för mig hur klimatförändringarna sker snabbare än han kunnat föreställa sig och påverkar befolkningens livsförutsättningar i grunden. De ber desperat om att bli hörda. Cyklonen ingjuter rädsla hos befolkningen eftersom de inte känner igen vädermönstren; öriket brukar inte drabbas av cykloner. Och vad skulle hända om en jättevåg kom, likt den tio meter höga våg som drabbade Japan för fyra år sedan? Kiribati ligger i snitt två meter över havsytan. Vart skulle människorna fly?

Det nya ramverket för naturkatastrofer som antas i Sendai är viktigt för att förebygga risker. Det mobiliserar världen, stärker samarbetet och kunskapsutbyte, och uppdrar åt länder att göra konkreta handlingsplaner för krishantering.

Biståndet spelar en viktig roll för att rusta samhällen att bättre klara av kommande katastrofer. Det kan handla om att bygga bättre bostäder och infrastruktur och utveckla varningssystem. Men det får inte bara handla om anpassning. Mer måste göras för att på lång sikt bidra till att människor reser sig ur fattigdom samtidigt som samhällen ställs om till förnybar energi så att utsläppen av koldioxid minskas och vi bromsar klimatförändringarna. Annars kommer katastrofer vara än högre på världens agenda under all överskådlig framtid.

Därför höjer Sverige ambitionen på flera plan.

Mer fokus inom biståndet ska läggas på att minska sårbarheten för katastrofer i särskilt utsatta länder som Bangladesh, Kambodja och Moçambique. Vi beslutar i dagarna om ett extra stöd till små östater, SIDS, för att stärka deras samarbete och inflytande inför de viktiga förhandlingar som äger rum i år om nya globala utvecklingsmål samt ett nytt klimatavtal. Många av dessa länder framhåller att de inte har tillräcklig kapacitet för att komma åt klimatfinansieringen.

En fråga som jag omgående kommer att se över då Sverige är en av de största givarna till de globala klimatfonderna. Självklart ska dessa pengar nå fram till dem som behöver dem mest.

Människor kämpar i denna stund för sin överlevnad efter cyklonen Pam. Sedan år 2005 har över 700 000 människor dött på grund av naturkatastrofer, över 1,4 miljoner skadats och 23 miljoner människor blivit hemlösa. Dessa siffror kommer stiga om vi inte med gemensamma krafter gör allt för att minska riskerna.

Isabella Lövin

ARTIKELN HANDLAR OM