Flyktingbarn far illa på dyra HVB-hem

Publicerad:

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

C: Vi måste hitta bättre boendeformer för de ensamkommande barnen

Förra året kom 7 049 ensamkommande barn till Sverige.
Foto: Foto: FREDRIK PERSSON/TT
Förra året kom 7 049 ensamkommande barn till Sverige.
Johanna Jönsson (C).

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl i Sverige har mångdubblats de senaste åren och ökningen ser ut att fortsätta. Enligt Migrationsverkets statistik kom det förra året 7 049 ensamkommande barn till Sverige, att jämföra med 3 852 under 2013. Det handlar om unga människor som har tagit sig hit på flykt från för oss otänkbara scener och som alltför ofta under resans gång tvingats övervinna utmaningar som en stor majoritet av världens vuxna befolkning aldrig ställs inför. Detta samtidigt som de ständigt lever med oron och saknaden efter sina familjer.

Jag har mött många av de här ungdomarna på mina resor runt om i landet. De bor i små och stora orter över hela Sverige och trots att varje individs resa hit är unik delar de inte sällan samma hemska erfarenheter. Trots deras livssituation är det deras tro på framtiden som förenar dem. Jag möter unga människor som hoppas på ett bättre liv i Sverige, som drömmer om att få lära sig nya saker, hitta ett jobb som de trivs med och att få återse sina familjer.

I de absolut flesta fallen vill inte kommunerna annat än att få välkomna dessa ungdomar som arbetande invånare. Problemet är bara att dagens regelverk är både krångliga och orimligt kostsamma. Inte minst kostnaderna och reglerna för boendet för de ensamkommande ungdomarna sätter käppar i hjulen för en effektiv och fungerande integrationsprocess.

Dagens regelverk kräver nämligen att kommunerna som tar emot de ensamkommande placerar dem i dyra HVB-hem, hem för vård eller boende, om man inte kan tillhandahålla familjehem. Det är problematiskt ur flera perspektiv. Framförallt ökar det kostnaderna markant, då placering i HVB-hem är betydligt dyrare än andra boendeformer.

Dessutom gör en generell placering av ungdomarna i HVB-hem att individens särskilda behov åsidosätts. Det riskerar dessutom att, som granskningar i media visat under den senaste månaden, leda till att ensamkommande placeras tillsammans med ungdomar som är kriminella eller har andra typer av problem.

Centerpartiet vill därför se en förändring. Vi vill göra det möjligt för kommunerna att placera ensamkommande barn och ungdomar i alternativa boendeformer. Långt ifrån alla barn är i behov av HVB-hem och skulle må bättre av att bo mer självständigt. Det görs helt enkelt inte tillräckligt bra individuella bedömningar av vad de enskilda ungdomarna har för behov. Många av de lite äldre skulle må bättre av att bo mer självständigt, exempelvis i stödboende, på folkhögskola eller genom att dela på mindre lägenheter.

Många av de som klassas som ensamkommande har dessutom i själva verket någon typ av anknytningsperson i landet. Dagens regelverk gör att det är svårt att placera ensamkommande barn hos närstående som inte är vårdnadshavare, såsom exempelvis släktingar och nära vänner. Vi måste se till barnens bästa i större utsträckning och i högre grad tillåta placering hos närstående i stället för att, som idag, tvångsplacera barn i HVB-hem i samma kommun som de närstående. Ett förfarande som lett till en ojämn fördelning, outnyttjade platser och stora kostnader. Enligt SKL placeras hela 40 procent av de ensamkommande enligt denna princip.

Det finns mer att göra, men dessa förslag skulle förbättra mottagandet av de unga människor som kommer till Sverige idag och tillvarata deras individuella behov bättre. Samtidigt skulle det innebära en nödvändig kostnadsminskning. Jag hoppas att regeringen lyssnar på kommunerna och snabbt förändrar det system som idag är både dyrt och onödigt krångligt.

Johanna Jönsson

Integrationspolitisk talesperson (C)

Publicerad: