ÅSIKT

S i opposition bra för klimatarbetet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Mijöminister Andreas Carlgren: Sahlin saknar åtgärder för att nå målen

I december måste världens ledare träffa en överenskommelse i Köpenhamn som tillräckligt kraftfullt möter klimatutmaningen. Gemensamt behöver vi stå för åtgärder som gör att temperaturen inte stiger med mer än två grader.

Förberedelserna pågår som intensivast. Alla länder behöver vara med. Som ordförande för EU är jag i dag i Barcelona för att träffa miljöministrar från alla nyckelländer i förhandlingarna, såväl utvecklingsländer som rika länder, såväl USA som Kina. Nästa vecka väntar viktig förhandlarvecka på tjänstemannanivå, samt toppmöten mellan EU och USA, samt EU och Indien.

Samtidigt, när jag vänder blicken mot Sverige, ska Socialdemokraternas partikongress i dag diskutera klimatfrågan. Det är välkommet. Jag har gång på gång, i flera år nu, efterlyst åtgärder till de bud som i raketfart skjutit i höjden sedan Socialdemokraterna gått från regering till opposition. Nu har kongressen chansen att göra den precisering som partiledning, riksdagsledamöter och nya vänner i vänsterkartellen hittills misslyckats med.

Utgångspunkten är att alliansregeringen har satt upp EU:s mest ambitiösa mål för klimatpolitiken:

Utsläppen ska minskas med 40 procent på tio år.

Om 40 år ska Sverige inte längre ha några nettoutsläpp alls.

Fordonsparken ska vara fossiloberoende om 20 år.

Användningen av fossil energi för uppvärmning fasas ut under de närmaste tio åren.

Om tio år ska hälften av energin vara förnybar, bland annat genom nästan tiodubblad vindkraftsproduktion.

När Tony Blair i våras var i Stockholm kommenterade han alliansregeringens klimatpolitik med: ”fantastiskt”. Samtidigt har regeringen drivit på EU, som samlat står för cirka tio procent av världens klimatskadliga utsläpp, att lägga fram de mest ambitiösa målen för att minska utsläppen och finansiering av åtgärder, till exempel i U-länderna och för att rädda regnskogen.

Det som Mona Sahlin och vänsterkartellen presenterat under denna tid är enbart ett ”mer”. Inte av de länder som svarar för 90 procent av utsläppen, inte heller av EU, utan av just Sverige. Det är obegripligt. Socialdemokraterna och vänsterkartellen söker därmed inte ens svar på den fråga som nu de sista veckorna inför Köpenhamn står på världens toppolitikers agenda: hur får vi med alla länder för att klara klimatutmaningen?

Än mer svårförståeligt blir det när jag ser tillbaka på vad Socialdemokraterna och Miljöpartiet åstadkom i regeringsställning. De svenska utsläppsmålen var – med Mona Sahlin i regeringen – att minska utsläppen med fyra (4) procent fram till 2012. Sedan gjordes en ”bedömning” om att minska med 25 procent till 2020. För tre år sedan, tryggt i opposition, talades det om 30 procent och vid Klimatberedningens inledning några månader senare om 35–40 procent. Sedan ökade buden än snabbare. Senast till 58 procents minskning, men då har förstås vänsterkartellens miljöparti bjudit över.

Men det stannar inte med överbud. Till skillnad från regeringen som ton för ton redovisar hur koldioxidutsläppen ska minska saknar vänsterkartellen helt åtgärder för att klara sina mål.

Miljöpartiet har bland annat föreslagit två kronor höjd bensinskatt och därmed kommit en bit på vägen. Men långt ifrån ända fram. Med sju kronors höjning skulle Socialdemokraterna nå ungefär hälften av vad som krävs för den minskning de säger sig stå för. Hittills har Socialdemokraterna föreslagit femton öre i bensinskattehöjning.

Men även med sju kronors bensinskattehöjning: var är resten av åtgärderna? Här kan ombuden diskutera andra förslag från vänsterkartellens miljöparti, som stopp för trafiklösningen Förbifart Stockholm och fortsatta köer på Essingeleden. Eller den flygskatt miljöpartiet kräver, som gör resandet dyrare för alla svenska hushåll utan att betyda ett enda dugg för koldioxidutsläppen.

Över blockgränserna har Sverige traditionellt haft höga miljöambitioner och gått att lita på i de internationella förhandlingarna. Vänsterkartellen tycks nu ha slagit in på en annan väg. Men överbud och luftslott förvirrar enbart och imponerar ingen.

Som miljöminister tar jag ansvar för Sveriges och EU:s mål och arbete för att dels kraftfullt minska utsläppen av klimatskadliga ämnen, dels vara pådrivande mot andra viktiga parter så som USA och Kina. Målet är tydligt: en överenskommelse i Köpenhamn som håller jordens temperaturhöjning under två grader.

Här finns en tydlig skiljelinje. Den svenska oppositionen, ledd av Mona Sahlin, bygger luftslott. Möjligen skriver hon i hemlighet önskelistor till jultomten. Den som tror på jultomten kan vänta till den 24 december, men klimatmötet i Köpenhamn måste fatta verkliga, genomförbara beslut före den dagen.

Andreas Carlgren (C), miljöminister