ÅSIKT

Inför social kvotering till de bästa skolorna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
DEBATT

Academedias vd: Så kan det fria skolvalet utvecklas

Det är värt att diskutera att göra skolvalet obligatoriskt, skriver dagens debattör. Personerna på bilden förekommer inte i texten.

Det fria skolvalet har flyttat makt från politiker till elever och föräldrar. Tack vare mångfalden i den svenska skolan kan fler hitta en skola och en studiemiljö som passar just honom eller henne. Det ger mer motiverade elever vilket i sin tur påverkar kunskapsresultaten positivt.

Segregation är ett allvarligt samhällsproblem. I den upphetsade partipolitiska debatten dras till exempel ofta likhetstecken mellan elevers/föräldrars fria val av skolor och ökad segregation; som om människors fria val i sig själva leder till större åtskillnad och därför måste förbjudas.

Det fria skolvalet kan ha en viss segregerande effekt. När högpresterande elever aktivt söker sig bort från dåliga skolor finns risker för att de lämnar elever med sämre förutsättningar bakom sig. I den andra vågskålen finns å andra sidan vetskapen om att det fria skolvalet också är en kraft för minskad segregation. Ungdomar från socialt utsatta områden är inte automatiskt hänvisade till närmaste skola utan kan söka sig vidare, vilket gör klassresor möjliga.

Att avskaffa skolvalet för att i stället återgå till ”närhetsprincipen” – där varje elev och familj sitter fast i sin geografi – leder till att bostadssegregationen får fullt genomslag i skolan och är därför inte ett seriöst alternativ. Istället borde vi fråga oss hur det fria skolvalet kan utvecklas. Kan vi hitta en modell där det goda tas tillvara samtidigt som de negativa konsekvenserna minimeras?

Ett möjligt inslag i en sådan framåtsyftande diskussion kan vara att utifrån sociala förutsättningar kvotera antagningen till de bästa skolorna, i likhet med det system som prövats i universitetsvärlden. Rätt utformat skulle det kunna bryta upp barriärer och skapa möjligheter för fler.

Först måste vi dock avgöra vilka skolor som faktiskt är bäst. I dag begränsas valfriheten i praktiken genom att det är så svårt att jämföra skolor. Här behövs ett system med kvalitetsdeklarationer som tydligt redovisar hur väl en skola levererar på olika parametrar. Vi behöver betygssätta skolor, helt enkelt.

Andelen elever som aktivt använder sig av skolvalet är i grundskolan är ökande men fortfarande lägre än i förskolan och gymnasiet. Tydligare jämförelser skulle sannolikt ändra på det.

Men det är också önskvärt att diskutera införandet av ett allmänt och obligatoriskt skolval. En sådan reform skulle understryka att det fria skolvalet omfattar alla och samtidig öka motivation och delaktighet i skolan.

Det fria skolvalet bygger på att eleven väljer skola under jämlika och rättssäkra former. För att undanröja misstankar om att vissa elever ges otillbörliga fördelar borde antagningen till grundskolan samlas hos kommunerna eller i regioner i samband med att det obligatoriskt skolval införs. Ett liknade system finns idag för förskolor och gymnasieskolor.  En gemensam antagning skulle ge ökad information om de olika alternativen.

Det fria skolvalet har skapat en ny och bättre maktbalans mellan myndigheter och medborgare. Människor är olika och en modell passar inte alla. Tack vare mångfalden i den svenska skolan kan fler hitta en studiemiljö som passar just honom eller henne. Det ger mer motiverade elever vilket i sin tur leder till bättre resultat.  Men valfrihetsvänner som väljer att ignorera brister och problem gör skolvalet en otjänst. Vårt fokus borde istället vara att förbättra och utveckla.

Marcus Strömberg

Vd, AcadeMedia

ARTIKELN HANDLAR OM